tisdagen den 31:e augusti 2010

Nej, jag har inte börjat med pixelkonst



En grej som jag verkligen gillar med min ateljé är att jag har stora vita väggar som är perfekta ytor att testa pågående projekt på. Bara att smacka upp vad man håller på med och hej så har man en svinbra översikt. Sånt var bara fantasier i min förra atte.

Trots pappa"ledighet" har jag har kommit igång rätt bra med den nya serien, grejerna på väggen är ett första utkast så allt är fortfarandet på planeringsstadiet. Ändringar kan ske hela tiden och projektet kommer förhoppningsvis att växa till nivåer jag ännu inte känner till. Vet inte ens vilken teknik jag ska slutföra det hela i. Jäkligt befriande.

måndagen den 30:e augusti 2010

Om att låta saker komma till en



Jag har ju legat lite lågt sista tiden när det gäller utställningar och liknande. Dels för vi varit bortresta en tid och jag tyckt att det varit skönt med en paus men framförallt för att jag tänkt att saker kommer att falla på plats så småningom. Det är ju en vansklig taktik men faktum är ju att det alltid ordnar sig. Iallafall för mig:

Idag ringde göteborgsgalleristen som jag väntat på ska höra av sig. Vi ska ses nästa måndag och innan jag vet vad det mötet kan leda till ska jag inte skriva något mer. Men det är (vad jag vet) Göteborgs bästa galleri.

Bara en kvart efter att jag lagt på luren så fick jag ett mejl från en konsthallschef i Småland (jag väntar med att berätta vilken tills jag vet mer) som besökte min utställning på Mårtenson & Persson i våras. De undrar om jag vill ställa ut separat hos dem.

Fan asså, det går bra nu.

söndagen den 29:e augusti 2010

Se den och tänk över vad som är viktigt



Ät aldrig mer på köttclownen, tänk inte ens på Lidl och ge fan i kycklingarna. Handla ekologiskt, rättvise- och kravmärkt. Matindustrin är rutten men extremt lätt att påverka. Köp inte skit så slutar skit att produceras.

Töntigt enkelt.

lördagen den 28:e augusti 2010

Man tager vad man haver



Jag har inte gjort ett vettigt smack idag så jag skriver om Maria istället. Hon håller på med ett nytt filmprojekt om vår gård och människorna som bor här. Det är en ganska speciell plats med alla möjliga karaktärer - ett par personer är födda i huset och har bott här i över femtio år och ganska många flyttade hit på 70-talet och fastnade. Som kvinnan här ovan t.ex. Jag ska inte avslöja så mycket mer, förhoppningsvis får ni se hela klabbet på SVT inom en inte allt för lång framtid. Hon brukar lyckas med grejerna hon tar sig för min tjej.

Just ikväll har en av grannarna 50-årsfest på gården så Maria kutar runt med kameran och jag hänger med Akira. Nu sjunger de. Och lillen kallar. Hej så länge.

fredagen den 27:e augusti 2010

I morgon ser det ut som vanligt igen



En bra grej med att ha mäklare på besök är att man får det städat, nu känns det nästan som om man skulle kunna bo här ett tag till. Men det ska vi inte för vi ska bo i Gröndaaal.

Har du en slant över och tycker att det vore gött att bo i ett gårdshus mitt på söder? Jag säger till när det är dags, jag lovar.

torsdagen den 26:e augusti 2010

Dessutom satte jag mig bakom en pelare



Jag bangade ett par vernissager för att gå på ett seminarium på Färgfabriken som handlade om "Nordens U-land - panik eller möjlighet". Nu visade det sig att hela seminariet handlade enbart om Islands ekonomiska och konstnärliga situation och inte alls om konst och ekonomi i allmänhet (som jag fått för mig). Dessutom gillade moderatorn att höra sin egen röst lite väl mycket och sånt pallar jag inte med. Så trots influgna experter, curatorer och forskare så smet jag i pausen för att göra lite nytta i ateljén istället.

Jag känner mer än någonsin hur dyrbar min tid är och jag tänker inte sitta och slösa bort den på saker som inte intresserar mig. Nope.

NYC 2010 - The bildspel

Ett trettonminuters bildspel till smörig musik - skulle inte tro det. Och det är inte heller tänkt att den tilltala så många förutom de närmast sörjande, utan mer något vi kan titta på när längtan blir för stor. Eller känner för en ordentlig nostalgitripp - vilket väl är ungefär samma sak.

Men skulle du hacka i dig hela bildspelet och fortfarande inte vara sugen på att åka till New York är det nog dags att ringa in profesionell hjälp. Titta på egen risk - det kan bli dyrt.



Om du inte vill titta på denna pluttiga bild, klicka på länken och välj 480p för bästa kvalitet. http://www.youtube.com/watch?v=pUjvGxQY4vo

Nytt skit



Jo förresten, jag kan ju ge en liten förhandstitt på vad jag började jobba med häromdan. Det blir en utveckling av mina tidigare serier men med ett något skiftat fokus och ett mer avskalat uttryck. Är inte helt klar över vilken teknik jag slutligen kommer att presentera dem i, vet bara att jag vill bort ett tag från färg på duk och jobba mer med foto och kollage. Det betyder inte att jag kommer att lägga av med måleriet - bara att jag måste vidare och vill testa något nytt.

Skapande utan utveckling är döden.

Kom igen då!



Nejdå, jag försöker inte höja förväntningarna. Har inget annat att blogga om bara.

onsdagen den 25:e augusti 2010

Tolv minuter är väl inget?



Sorry att det är lite klent med uppdateringarna nu men jag har försökt hålla ett barn som gror tänder på gott humör och när jag inte gjort det har jag suttit och petat med ett sentimentalt New York-bildspel. Det kommer att bli lite tårdrypande och svinigt bra men tyvärr hinner jag inte klart med det ikväll för nu ska vi titta på dokumentärfilm - King of kong. God afton vänner.

tisdagen den 24:e augusti 2010

Det är bra att inte ha några krav på sig


Idag är första riktiga arbetsdagen sedan någongång i mars när jag gjorde det sista inför utställningen på Galleri Mårtenson & Persson. Det känns lite svajigt. Minst sagt. Jag har ingen tydlig plan för vad jag ska åstadkomma i höst, bara att det ska bli svinigt bra och ta mig och min konst till nya nivåer. Utställningar i konsthallar och museér. Fina recensioner och guldregn. Dessutom förväntar jag mig i princip konstnärsnämndens arbetsstipendium OCH en tvåmånadersvistelse i KRO:s ateljé i Paris (våren 2011).

Men vad jag vet är att om ungefär en månad stövlar det in en konstvetare och 20 konstintresserade människor i min ateljé som förväntar sig något av mig. Och jag har inga planer på att göra någon besviken. Så för att komma igång har jag börjat gå igenom och katalogisera de 3500 bilderna jag plåtade i New York, hittills har jag valt ut ungefär 900 bilder och nu måste jag bara komma på vad jag ska använda dem till. En petitess.

måndagen den 23:e augusti 2010

De tusen sladdarnas paradis

Jag vet inte riktigt hur det kommer gå att jobba med ett kryp i atten, kanske kan man få något gjort men det får nog bli lite enklare uppgifter. Han ska bara in under skrivbordet (sladdar, massor med sladdar) - den enda platsen han inte får vara på. Det tog honom två minuter att lista ut.

Ikväll ska jag till Rådmansgatan för att signera en målning (en köpare via galleriet). Han ville absolut att den skulle signeras på framsidan - vilket jag tycker stör helheten - men ska inte vara den som är den. Det är ju inte jag som ska ha den på väggen.


Akira är boss här nu.



Vem hade trott det här för ett par år sedan?


söndagen den 22:e augusti 2010

New York? Nej, där har vi inte varit.


Söndag nu för tiden betyder lägenhetsvisning för oss. Vi kollade in en liten box åt Björn på Reimersholme (bakom oss på bilden) och en större åt vår lilla familj i Gröndal (där vi sitter). Ingen av dem var speciellt bra men det är rätt coolt att vi med största sannolikhet blir ö-grannar (för vi är lika bestämda var vi ska bo). Det blir till att köpa en liten båt.

Vi testade även barnsäkerheten i ateljén idag, det funkade fint och han verkar trivas bra hos mig. Nu ska jag bara bära över hans resesäng och fixa en mörkläggningsgardin så kan han sova middag där. Ska bli intressant att se om det går att få något gjort i hans sällskap.

lördagen den 21:e augusti 2010

Ateljén är klar! På riktigt.

Dagen har gått åt till att packa upp det sista, fixa en hylla till och barnsäkra hela skiten. Nu kan lillen komma hit och härja bäst han vill. Fan vad jag ser fram emot att börja jobba.


Detta är min bästa ateljé hittills. Alla kategorier (här är mina tidigare).


Oväntat besök? Inga problem.


Den digitala arbetshörnan.


Och den analoga.



Så här såg den ut i april innan vi drog till New York.

fredagen den 20:e augusti 2010

Varför finns det ingen svensk Obama?



När man inte tror att en sämre vallåt eller kampanj kan presenteras så smäller de till med en sån här läskig bil. Det är varken smart eller kul, bara dåligt och tråkigt. Fast jag kom på en grej - och nu kanske jag trampar några på tårna - men om man röstar på partiet ovan så kanske man uppskattar dåliga och tråkiga saker och det vet deras reklambyrå så därför producerar de sånt här skit.

Men det är inte bara blåblocket som kommer med dynga, jag hörde vänsterpartiets vallåt* igår (på radio) och jag trodde på allvar att det var en dålig skämtsång i ett skämtprogram. Det var det inte. Varför är alla** som håller på med politik så töntiga och har så dålig*** smak?

* Har även hört moderaternas och den är naturligtvis kass den med.

** Inte du syrran förstås.

*** Med dålig smak menar jag motsatsen till bra smak. Ett exempel på någon med bra smak är t.ex. jag.

torsdagen den 19:e augusti 2010

Jag ska lära honom allt jag kan



Så fort jag fick höra talas om att kläddesignern i min korridor hade en praktikant ville jag förstås ha en egen. Lägligt nog kom Maria och Akira förbi så jag satte genast igång att visa hur t.ex. en sladd fungerar. Imorgon kör vi färglära och kanske lite kroki. Om jag börjar i tid kanske han kan måla åt mig medan jag bara sitter och pekar. Fast det vore iofs bättre för familjens ekonomi om han blev tennisproffs istället, jag får se hur vi gör.

Efter nästan en heldag i ateljén har jag fått duktig ordning och alla tolv bananlådor är borttrollade. Mina hyllsystem är stabilare än Dr Alban och jag hann till och med måla lite vitt. Ett jobb som utan barn tagit några dagar tog istället tre veckor (och jag vågar inte riktigt tänka på vad det kostade men det lär väl revisorn berätta) men nu är allt i princip klart. Bildbevis kommer väldigt snart.

Lite jobb, mycket pengar


Någon som minns illustrationsuppdraget jag gjorde åt Stockholmshem tidigare i år? Nu har jag äntligen fått en katalog (inte från grötskallarna på "reklambyrån" som utlovat utan jag fick svänga förbi huvudkontoret för att få ett ex.) och det såg ju riktigt bra ut.

Förutom att det är en bra merit att visa upp vid kommande uppdrag så betalade faktiskt det där omslaget en stor del av vår New York-vistelse. Mer sånt tack.

onsdagen den 18:e augusti 2010

Memory lane 18 augusti

Det har inte hänt ett smack idag så jag drar till det beprövade greppet att smälla upp en massa gammelbilder på rad istället. Kanske inte så himla intressant/kul för de flesta men JAG tycker att det är roligt att rota i arkiven och det är det viktigaste. Eller också är det inte det viktigaste men nu är det som det är.


Typ idag för fem år sedan satt Kalle och jag på Kellys och när denna bild togs visste vi ännu inte vilken kaosartad kväll det skulle bli. Den innehöll allt från limofärd till bastu med en galen bolivian (vi hade inte köpt knark av honom). Det var på den tiden när Kalle filmade allt så hela rasket finns dokumenterat på video.


Typ idag för fyra år sedan var vi med när Gudrun Schyman presenterade FI:s valkampanj. Den fick rätt mycket uppmärksamhet och utsågs till den bästa kampanjen av bl.a. reklamvärlden. Naturligtvis var det min Maria som spånat ihop den (tillsammans med en vän).


Typ idag för tre år sedan verkar jag varit blond och nöjd på Skinnarviksberget. Har för mig att något firades men minns inte vad. Klirr i kassan antagligen.


Typ idag för två år sedan tog jag en av mina bästa bilder någonsin.



Typ idag för ett år sedan var Maria fortfarande på smällen och vi satt som vanligt på Skinnis. Har inte varit där i år vilket måste vara första gången sedan jag flyttade hit och det måste ändras på. Dags att Kiddo får lite sommarpåbergetsöder medan vi fortfarande bor kvar.

Sluta fucka med vårt barns ordförråd



Om man är arbetslös och letar efter något att göra så kan man alltid korrekturläsa barnböcker. Där finns obegränsat med jobb.

tisdagen den 17:e augusti 2010

Jag kan börja jobba!



Sakta, sakta får jag ordning på ateljén och nu är själva kontorsarbetsplatsen klar (den där anskrämliga bruna saken kommer naturligtvis att målas vit inom kort). Alla hyllor är uppe så nu kan jag börja packa upp på allvar, är otroligt trött på att se bananlådor. Fin griffeltavla va? Den ska ersätta alla lappar jag brukar ha i drivor på skrivbordet. Nystart.

Jag vet att mitt bloggande varit lite snålt och sporadiskt den senaste tiden och jag ska försöka ändra på det men för tillfället ligger en stor del av mitt fokus på att vara pappa och ta hand om en tiomånaders grisapa med attityd (när jag inte kvälls/nattroddar här förstås). Maria ska ta tag i nya filmprojekt så kiddo blir mitt huvudansvar det närmaste halvåret och det är en omställning förstås.

Men håll ut, jag kommer snart in i det här.

måndagen den 16:e augusti 2010

De gröna löven stör mig



Det är som en drog, jag kan inte sluta.

Eller en slags trojansk skithäst?



Jag har verkligen inte något emot konst som inte är figurativ eller som man inte förstår vid första anblicken - tvärtom - men efter att ha gått förbi bajshögen på Skeppsbron ett antal gånger ser jag fortfarande inget annat än en hög med skit (möjligtvis en julbock insmetad med skit).

Men idag slog det mig att det antagligen är en hälsning till slottet som ligger på andra sidan gatan. Subtilt.

söndagen den 15:e augusti 2010

Jag gillar kontraster

Förra helgen satt jag i en källare i Uppsala och drack tysklandssprit med ett gäng kemistudenter och igår var vi på sommarfest med halva Stockholms reklamkår mitt i djupaste Lidingö. Båda var roliga på sitt sätt, men gårdagens fest toppades med en bröllopsvigsel mitt i och det är ju svårslaget.

Idag har jag naturligtvis varit svårt bakfull men oj vad det var värt.


Det var den perfekt sommarkvällen för gigantisk trädgårdsfest.


9 av 10 jobbade med reklam. Minst.


Är inte så sugen på att bo på Lidingö men skulle gärna ha deras hus.


Ja, ni fattar.


Vi hade barnvakt och fick en helkväll tillsammans för första gången sedan Akira föddes. Det utnyttjades.

lördagen den 14:e augusti 2010

Mitt bidrag skulle garanterat hamna i papperskorgen



Jag fick just ett mejl från en "webb- och kommunikationsbyrå specialiserad på sociala medier" (= de facebookar mycket) som undrade om jag ville delta i en "konsttävling" där man skulle göra Stockholms elskåp vackrare.

Jag anar att de inte har så stor koll på mig och min konst för då skulle de veta att jag tycker att de är bäst som de är.

fredagen den 13:e augusti 2010

Bara en kobåjsare i varje stad



Det är så varmt nu. Undrar hur Naked Cowboy har det borta på Times Square? Han hade visst problem med en Naked Cowgirl för ett tag sedan. Hoppas det löste sig.

torsdagen den 12:e augusti 2010

En ölgubbes bekännelser



Det drog ut lite på tiden när jag skulle möta upp min vän på Långholmen, han ska hyra en båt och gubben (det är alltid en gubbe) var sådär pratsjuk som segelbåtsgubbar kan vara. Men det gjorde mig inte ett dugg, jag hade ju en kasse öl och en favoritsysselsättning är att titta på folk som joggar. Inte för att jag tycker det är intressant rent sportsligt - jag är tämligen ointresserad av sport - eller imponeras av deras uthållighet utan för att jag själv slipper kuta runt med ett högrött ansikte och tajts upp i röven. Jag sitter istället och njuter av livet vid kanalen och mår väldigt bra medan de flämtar förbi och knappt vill titta på mig. Jag är en nagel i ögat på flåshurtarna.

Sitta där och ha det gött en vanlig torsdag när klockan är kvart över åtta och man måste jogga en tur innan det blir kväll för då börjar Sopranos och så ska man lägga sig så man kommer upp imorgon och kanske kan jobba in en timme så man kommer loss och kan jogga ett varv för till helgen ska man ju äta kräftor och dricka snaps och alla vet ju hur mycket kalorier det är i alla pajer och allt runt omkring och så dricker man ju öl och Jenny har ju alltid med sig cheescake och herrejävlarjagläggermignerochdörpåengång.

Jag vet inte varför jag njuter av det, men det gör jag. Som fan.

Metablogg



Tänkte skriva en blogg om att blogga men hur kul är det? I frysen ligger en kasse blandad öl på hårdkylning och ute är det sjukt fint så jag lägger ned för dagen och drar mig mot Långholmen och delar dem med en vän. Annars har jag målat idag. Vitt förstås.

onsdagen den 11:e augusti 2010

Och Anthony var hans namn



Det går åt mycket vitt. Massor med vitt. Jag tänker mjölkbaren i A Clockwork Orange, jag tänker konsthallar och jag tänker på lägenheten i Camden där jag hängde ibland i mitten av 90-talet. Den hade vita väggar, vitt golv, vitt tak och bara vita möbler. Och han som bodde där drog ofta upp vita saker i näsan och pratade oavbrutet. Vi jobbade på samma hotell vid Covent Garden och det var en annan tid i en annan värld.

tisdagen den 10:e augusti 2010

En fullastad lastbil senare

Få saker är så götta som när man flyttat en massa grejer från A till B. Speciellt om grejerna på plats A konkurrerat om utrymmet där man bor. Nu är allt junk borta från vårt hem och min ateljé är inte fullt så minimalistisk och luftig som den var för några timmar sedan. Men skönt det är.

Akira tyckte det var ball med en massa lådor i köket.


Vad hände med mitt space?


Vi (tack igen Björn) drack några flyttbärs på Mosebacke men jag orkade inte plåta. Såhär ser Stockholms bästa uteservering ut för den som inte varit där.

Är det inte dags att börja jobba snart?



Ungefär vid den här tiden varje år brukar jag skriva något icke fördelaktigt om turisterna som besöker min stad. Det tänker jag göra nu också. Fast jag varit bortrest större delen av sommaren så är jag redan svintrött på alla hålögda, glassätande, fula turister som är i vägen, slöar sig och trängs. Vart åker alla roliga och snygga turister egentligen? De som är vana att röra sig i städer.

Jag förstår att Stockholm (och Sverige) tjänar en slant på dem men frågan är om det är värt det? Jag kommer iallfall hålla mig från city i fortsättningen - kolla bara på bilden här ovan som är tagen på Drottninggatan tidigare idag.

Åk hem med er.

måndagen den 9:e augusti 2010

Lägg även märke till snygga hatthyllan



Medan jag väntar på att färgen ska torka så passar jag på att levitera lite ovanför nya soffan. Visst är den fin?

Tack SL!



Jag vet inte om det framgår av bilden eller hur det är i andra städer men i Stockholm åker man buss gratis om man har barnvagn. Idag utnyttjade jag och lillen det för första gången och åkte runt, runt i hela stan.*

Nu ska jag rodda färdigt i ateljén inför morgondagens flytt och lyssna klart på Annika Östbergs sommarprat som jag somnade ifrån igår. Jag älskar att vara här och pyssla.

*Närå, vi åkte bara en liten bit.

söndagen den 8:e augusti 2010

Pausen är (snart) över



Bilen är bokad. På tisdag blir det flyttbärs med Björn (som har varit med vid alla mina tre ateljéflyttar inom Stockholms stad) och jag kan äntligen börja jobba. Det ska bli grymt att komma igång igen.

Och förutom att jag varit fantastiskt bakis idag så hade vi en skön helg i Uppsala. Jag rekommenderar alla att se Inception, den levde upp till precis alla förväntningar. Sällan det händer nu för tiden.

fredagen den 6:e augusti 2010

Jag vet, jag skulle inte blogga om sånt här

Vi skulle egentligen bara gå en sväng till ateljén för att se om jag verkligen skulle behålla det där gigantiska bordet jag fick av Jens (det ska jag inte) men det blev en heldag i Gröndal istället. Jag köpte en liten blommig soffa också men glömde plåta den, hoppas ni kan hålla er några dagar för imorgon åker vi till Uppsala* så det blir ett litet bloggbreak.

*Vi ska på bio tillsammans för första gången sedan Akki föddes och så ska jag på någonslags kemiststudentfest med en barndomskompis jag inte sett på drygt 15 år. Ska bli intressant.


Pizzapaus på en av bryggorna i Gröndal. Snart ska vi bo där. Snart. Hoppas väldigt, väldigt snart. Jättesnart.


Sen gick vi till Vinterviken och fikade lite.


Och så var det det där med fotograferna på Hornsgatan igen - de jobbar helt klart i motvind (klicka på bilden för större).



Tur att de inte var tre iallafall.