Kul att ni röstar på min film

men sedan jag la ut förra inlägget har medelbetyget sjunkit(!). Snikna, missunsamma läsare är dock också läsare så fortsätt rösta ni era töntar (om man går in med en annan webläsare kan man rösta igen).

*UPDATE (12 timmar senare)* Betyget har sjunkit ännu mer nu men filmen klättrar stadigt uppåt på listan över flest visningar.

Va?! Har du inte röstat än?

Klicka här och ös på med stjärnor. Det har antagligen inte någon betydelse för tävlingen men nu fick jag något att blogga om. Tack, tack!

Kill, kill, kill your darlings

Som jag har jobbat och jobbat med det där ansiktet och hela tiden trott att det var uttrycket i hans blick som var det viktiga i bilden. Om jag bara fick till det så skulle allt falla på plats. Men så stannade jag upp, såg att problemet var ett helt annat och tog fram min största pensel.

Rätt många timmar åt skogen men det är så det funkar.

Lövholmsgränd 12, kl 09:20

Det här blir en bra dag.

Det börjar närma sig

Jag vill att han ska se riktigt pissed-off ut men på ett stillsamt, ondskefullt och grovhugget sätt.

Graveyard shift

Är så sällan i ateljén på kvällen nu för tiden att jag nästan glömt bort hur det känns. En helt annan stämning i huset, bra musik på radion och så gör det inget om man tar en öl. Det här måste vi göra om.

Tur att mina tavlor målar sig självt

Om någon undrar så är jag hemma och vabbar den här pysen. Jag bloggar och han kollar japanska tågklipp på Youtube. Sen blir det väl lite mer cykel.

Vilket är ungefär vad man kan förvänta sig

Idag har jag målat. Bara målat.

I morse.

På eftermiddagen

Nu är den jävvlarimejklar!

Jag skiter i om det är vår där ute, jag har haft en grym dag i ateljén och det är ändå det som räknas i längden. Om ett par dagar kommer gallerist som är eld och lågor och tittar, tänkte att den andra ska hinna slutföras innan dess. Vi får se.

Tillbaka i ateljén

Sådär, nu kör jag och min nya frippa analogt igen.

Jag håller mina löften

Istället för att sitta och banana med resten av schlagerfolket gör jag videokonst. Och dricker öl.

Varför begränsa sig?

Stänger ned ateljén för idag. I helgen ska jag göra videokonst.

Och dricka öl

Hade jag satsat på bastuba hade jag varit grym nu

Det har varit en bra målardag och även om denna inte är klar än på ett tag har jag hunnit långt idag. Är faktiskt nästan lite förvånad över hur det flyter på men så kom jag på att det är drygt 10 år sedan jag på allvar satte mig ned med oljefärger och det tar ungefär så lång tid innan man verkligen behärskar vad man nu bestämt sig för att behärska.

Nu rullar hojen av sig själv.

Följ min blogg med Bloglovin

Reaktion och motreaktion

Det är nog ingen slump att en del konstnärer fastnar i monokromt måleri. Jag älskar det för tillfället. Det är jäkligt skönt att efter 10 års färgbad i starka kulörer skala ned och bara koncentrera mig på svart, vitt och några grå nyanser, och jag ska inte sticka under stol med det - fan vad mycket softare det är. Man behöver inte ta ställning till en massa jobbiga färgval utan det handlar om ljus och skuggor. Och man måste lita på form och innehåll på ett annat sätt, det gillar jag.

Dessutom är det jäkligt kul att utforska en helt ny del av måleriet där jag aldrig varit förut. Jag målar lungt och metodiskt utan några jobbiga utbrott av frustration och söndertuggade penslar, tar en paus då och då och fortsätter tills det är dags att gå hem. Låter kanske tråkigt men det är precis exakt på pricken vad jag behöver nu.

La la la la la lonely

Maria var i ateljén och jobbade ett par timmar i morse, även om hon satt och redigerade med lurar och jag målade kändes det ändå bra med lite sällskap. Jag brukar inte se det som att jag är ensam - mer att jag trivs med att få vara i fred - men innan hon gick sa hon att det verkade så ensamt för mig. Och sedan dess har jag känt mig väldigt

ensam.