måndag 31 januari 2011

En bra dag i raden av dagar

Har varit i ateljén hela dagen, klockan är mycket, jag har lillen inatt och ska dessutom upp tidigt så jag ska inte dra ut på detta. Lägger mig och läser boken om fantastiska Hunter S. Thompson istället. God kväll.

Jobbade på tre grejer parallellt idag. Det gick bra.



Sedan var jag på omvisningen av lägenheten. Vi kommer att ha fin utsikt om allt går som det ska.

söndag 30 januari 2011

Halvskabbig bolåda i höghus - hörde jag tre mille?

Nu bryter jag min bara-skriva-om-konst-policy men det är ju söndag så jag skiter i det. Vi var och tittade på lägenhet #2 idag, den där skabbiga. Det var inte så farligt (intalar vi oss) och vi är så sugna på att flytta nu så vi går med på det mesta. MEN - den har fantastisk utsikt, dagis snett över gatan och jag får 3 minuter till ateljén. Allt jag önskar här i livet numera (för ett halvår sedan var kravet ett gammalt hus med hiss på "rätt" sida byn, balkong mot havet med kvällssol, fixat kök och badrum, helst öppen spis men kakelugn fick duga i nödfall).

Till vår nackdel talar att folk badar i pengar och gärna säljer sin gamla mormor för att få ihop till kontantinsatsen i detta område. Det plus att det var töntigt fint väder och bara det drar väl upp priset ett par hundra lax. Men snart vet vi.

Här SKA vi bo. Banne mig.



Lillen trivdes direkt.

lördag 29 januari 2011

Konst idag

Jag tog färjan till Moderna tidigare idag. Mest för att det var 20% rabatt på allt i shoppen men lite för att jag var sugen på att åka båt och kolla konst. Fast jag misslyckades fatalt med inhandlandet, helt plötsligt var det inget som dög (fast jag ofta annars står där och vill ha varenda bok) så i panik ryckte jag åt mig en barnbok åt Akira innan jag drog.


Det är lite lustigt med hur man upplever saker. Moderna är ett ställe jag återkommit till med jämna mellanrum de senaste 10 åren och det mesta jag uppskattade då går jag bara förbi idag. Men Warhols kossor står sig.


Jag gillar Paul McCarthys konst mycket, redan första gången jag såg grejer av honom på Louisiana i början av seklet fastnade jag (så även min son senare i New York). Har till och med en bit av ett av hans verk i min ateljé. Här är hans Ketchup Sandwich.


Fast jag varit på Moderna massvis med gånger har jag aldrig riktigt ägnat detta verk någon större uppmärksamhet. Denna gång tog jag iallafall fram kameran.



Den här däremot har jag alltid känt fascination inför. Det är något med den där ensamma fisken i guldfiskskålen (i ena "huvudet") som är dömd till ett liv i ett konstverk i en mörk box i en annan box. Ångest.

fredag 28 januari 2011

Men jag klagar inte, ingen har det bättre än jag



Egentligen blev allt fel från början. I ett par veckor har jag sett fram emot att gå ut och festa loss lite ikväll eftersom Maria och Akira skulle åkt till Uppsala idag. Det betyder att jag skulle fått en sovmorgon i morgon (innan även jag skulle åka upp dit) och sedan skulle vi bo på hotell medan Marias mamma tog hand om lillen och vi hade fått en natt utan vaket barn och allt skulle varit så bra men så fick han feber igår och allt fick ställas in.

Så när jag kom till ateljén (kl. 18) kände jag mig dels lite blåst på kvällens fest + lite trött efter att ha varit med Akira hela dagen men eftersom det trots allt är fredag och jag hade byggt upp ett litet sug under veckan så knäppte jag en bärs och intalade mig att nu är det dags att jobba. Och så en till. Och en tredje. Alla som håller på med någon form av skapande vet att det sällan blir bättre av alkohol - ibland kan det funka men det är ganska sällsynt. Man behöver vara skärpt. Inte som en kirurg eller busschaufför men det är ändå finmotorik vi snackar om.

Det har med andra ord varit lite kämpigt. Motvindigt. Men jag välkomnar sånt, kom igen bara skriker jag! Jag har sett värrre! Det går inte skapa bra saker utan lite motvind, ibland blåser det mer, ibland mindre. Det är så man kommer över trösklar och tar sig vidare. Flyter allt på är det något som är jävligt skumt. Då har man fastnat.

När bilden ovan togs hade stormen bedarrat (man ställer sig inte och plåtar mitt i en process, inte ens jag) så nu är målningen på rätt väg. Därför slutar jag för idag, drickar upp burken i min hand, hoppar på tåget hem, läser en bok, släcker lampan och ser fram emot ännu en tidig lördagsmorgon med favoritbarnet. Precis som vanligt.

Vardagsaspergare



Linköpingsgalleriet och jag fortsätter med våra snabba puckar. Jag gillar det, ser liksom ingen anledning att dra på saker som ändå ska bli gjorda och jag gillar när andra är likadana. Galleristen efterfrågade en lunta pressmaterial igår så jag la några timmar på att sätta ihop ett kit och dunkade iväg allt innan jag drog hem och la mig, nu när jag öppnade mejlen skriver hon att hemsidan är uppdaterad och klar.

Man kan jämföra med mitt gamla Helsingforsgalleri där det kunde ta en månad att få svar på den enklaste fråga (efter upprepade påtryckningar), tro fan att jag lämnade dem. Kanske inte supersmart eftersom de sålde helt ok man jag pallar helt enkelt inte med när det går saaaakta. För att inte tala om att bli behandlad som ett problem när jag i själva verket är tillgången deras verksamhet bygger på.

torsdag 27 januari 2011

Och han åt inte upp en enda



Jag har ju varit ateljé- och jobbfokuserad i bloggen den senaste tiden- precis som jag tänkt - men att min son börjat använda kritor får väl anses vara konstrelaterat i allra högsta grad. Han blir förresten 16 månader idag.

48 timmar senare



Ibland går det fort. Utställningen i den där mellanstora svenska staden är redan bokad, undertecknad och klar. Galleriet hade en plötslig lucka i april och jag råkade ha tillräckligt med målningar för att fylla upp stället så det var inte så mycket att fundera över. Staden är Linköping* och utställningen kommer att pågå 26 april - 20 maj 2011 (så snart all info ligger uppe på hemsida länkar jag).

*Vilket är en ganska stor anledning till att jag tackade ja eftersom det är staden jag föddes i. Vi bodde i och för sig där bara i ett par år, men ändå. Och så känns det bra att mjukstarta lite inför sommarens och höstens stora utställningar.

onsdag 26 januari 2011

Fick just ett mejl från min gallerist



Även om inget är bestämt på något vis kan jag avslöja att det inte handlar om något litet skitmuseum. Jag älskar när det pågår saker bakom min rygg.

tisdag 25 januari 2011

Jag ser fram emot att skava vid mitt nya staffli



Här står mina kommande sex månader och väntar. Och det lär bli många fler dukar att spänna upp än dessa innan året är slut för förutom sommarens, höstens och nästa vårs stora separatutställningar blev jag idag kontaktad av ännu ett galleri och kommer ev. ställa ut i en mellanstor svensk stad nära dig 2011/2012. Återkommer.

Tjena Buckan!



Jag förstår om det verkar som jag sitter och kollar upp varenda besökare men så är det inte (vet faktiskt inte hur man gör eller om det ens är möjligt) utan jag råkade bara klicka på sidan med senaste träffarna i bloggstatistiken och såg att jag haft hemligt finbesök.

Vad skrämmande det skulle vara att se ens verk auktioneras ut, är man övervärderad, undervärderad eller mitt på? Skulle det bli en rolig budgivning eller fladdrar man bara förbi mellan alla Fernström och Billgrenar. Jag tror inte att jag är där riktigt än - och om/när det sker föredrar jag Stockholmskontoret (sorry gbg) - men fortsätt gärna föja min blogg kära Göteborgare, i höst kommer jag ned och ställer ut på Galleri Thomassen om ni vill se grejerna live. Hoppas vi ses där!

Något kul på gång?



Jag vet vad jag ska göra idag iallafall.

måndag 24 januari 2011

Om att mena vad man säger



Appropå mitt förra inlägg så kom jag att tänka på mina val i livet och mindes då ett gammalt omdöme en konstlärare skrev när jag gick ut min allra första grundutbildning i konst på en folkhögskola i Blekinge. Lite roligt att läsa såhär efteråt men jag VAR väldigt ambitiös, ingen annan var uppe hela nätterna och slet i ateljén, ingen annan gick in lika hårt för uppgifterna och vad jag vet är det ingen av mina klasskamrater som lever på sitt skapande idag heller. Läste någonstans där det undrades vem som blir konstnär? '
De som fortsätter' - var det korta svaret. Det ligger något i det.

Bilden ovan är tagen i min folkhöskoleateljé (den hade balkong!), jag har skrivit en hel blogg om mina tidigare ateljéer här.

Min lärares utlåtande (daterat 2003-05-15):

Få elever under mina tre år som lärarassistent har haft sådana ambitioner som Daniel. Första dagen på utbildningen fick eleverna svara på frågan - varför konst? Daniels svar var snabbt och direkt "därför att jag inte kan tänka mig att syssla med något annat". Kaxigt - visst, som ny elev, men hans beslutsamhet visar sig även i praktiken där orden "kill your darlings" förverkligas i varje målning.

Han arbetar fort och sökande och vägrar låta sig hämmas eller bli för feg för att göra om. Total närvaro både i ateljén och i dialog/analys.

Daniel har något personligt precis som alla, men få gräver och söker som han. Talang krävs alltid men envisheten blir avgörande för resultat och detta tycks stå alldeles klart för honom.

Ola Karlsson
Lärarassistent

Tre klara, tolv kvar



Spänner upp dukar. Det är fantastiskt tråkigt men samtidigt rätt skönt att göra något konkret och se högen kilramar minska. Ibland önskar jag att jag valt ett bananjobb där man fick denna direkta tillfredställelse varje dag (och lön varje månad!) men jag skulle antagligen ruttna rätt hårt och plötsligt en dag gå till jobbet med några Glock 17 istället för matlåda.

Och det skulle ju inte vara roligt för någon.

söndag 23 januari 2011

Tillgång och efterfrågan

Vi bor asgött i ett litet gårdshus på söder, eller rättare sagt vi BODDE asgött i ett litet gårdshus på söder tills vi två blev tre. Avgiften år låg, vi har en fantastisk innergård och sköna grannar - men det är liksom inte byggt för så många personer. Lillen blir knäpp på våra fjuttiga ytor, opraktiskt utspridda över två plan. Stengolv att slå sig fördärvad på överallt. Ingen plats för någonting. Sök på 'opraktiskt' på Wikipedia och där är en bild på vårt lilla hus.

Så vi kom för ganska länge sedan på att det är i Gröndal vi vill bo (straxt söder om söder) men tyvärr verkar varenda svennebananfamilj i Stockholm kommit på samma tanke och det är löjligt hur mycket en lägenhet kan gå upp där. Visst skulle vi kunna titta på andra områden men grejen är att min ateljé ligger där, Akira står i dagiskö där, Maria har flera vänner boende där och det är helt enkelt den perfekta platsen för oss. Nära till havet. Lantligt fast bara en liten promenad så är man i Hornstull. Lugnt och mysigt, Vinterviken runt hörnet.

Hur som helst. Maria är på väg till en visning just nu och jag är hemma med ett sovande barn. Hon ska titta på lägenheten nedan som verkar vara lite för bra för att vara sann. Vilket den antagligen också är.


Nyrenoverad, öppen, braskamin, knasigt loft och stor altan men den är ganska liten, ligger lite off snett under Essingeleden bredvid tvärbanan i en halvskum förening där folk flyttar ut på löpande band. Sådana petitesser kommer dock inte att påverka budgivningen.



Denna charmiga lägenhet i ett deppigt höghus går däremot ut för ett par hundratusen mer och har både kök och badrum som behöver totalrenoveras. Den ska vi titta på nästa helg. Jag skojar inte.

lördag 22 januari 2011

Capish?

Efter stora påtryckningar under en längre tid känner jag mig tvungen att ge efter. Jag pallar inte att stå emot längre. Här är han, nu kan ni sluta tjata.






fredag 21 januari 2011

Femton färska dukar

Undrar för vilken gång i ordningen jag står och styckar upp en sån här rulle? Det blir nästan rituellt och hur som helst kul att göra något annat än att sitta och data. Alla dukar såg vansinnigt bra ut så på måndag ska jag gå förbi min tryckerigubbe med en flaska bubbel. För det är han värd.









torsdag 20 januari 2011

Bra grejer



Var på tryckeriet tidigare idag för att övervaka att allt såg bra ut. Och det gjorde det. Nu måste jag bara få kilramarna också så att jag kan börja spänna upp. Andra positiva nyheter idag är att jag fått besked från Galleri Thomassen i Göteborg att min utställning har spikats till denna höst (återkommer med datum). Det betyder att jag får sjukt mycket att göra under hela våren och halva sommaren men det är ett ganska angenämt problem.

Jag ska ju ställa ut i Göteborgs grymmaste galleri liksom.

Framtidens kulturarbetare

När jag öppnade DN:s kulturdel i morse hoppade jag till, det är ju mannen som besökte min ateljé (och övriga kollektivet) för någon månad sedan. Han som var så positiv, entusiatisk och ville veta allt om min konst - Patrik Liljegren, chef för kulturstrategiska avdelningen i Stockholm stad.

Man kan tycka vad man vill om hans ideér, själv rycker jag på axlarna och kör vidare som vanligt. För jag råkar vara exakt vad han efterfrågar.


Läs artikeln på DN.se.



I texten nämner han Platform Stockholm där jag sitter och nyöppnade Fotografiska (som ju är en gigantisk succé) som förebilder. Kul!

onsdag 19 januari 2011

Det är liksom ingen idé att sätta igång



Det är inte helt ovanligt att jag blir handlingsförlamad om jag har saker att göra men sakerna som ska göras är lite för tråkiga och alldeles för få. Hade det varit många tråkiga grejer hade jag varit klar för länge sedan.

Någon som känner igen sig?

tisdag 18 januari 2011

På jobbet

Vi har gjort ett slags schema. Det känns väldigt barnfamiljigt, vuxet och bra för trots att vi har tyckt att det funkat ok tidigare att köra lite på känn har vi med tiden märkt att Marias tid, min tid, Akiras tid, våra arbeten och fritid har flytit ihop till en soppa där ingen vet som är vad. Eller när.

Så sedan ett par veckor tillbaka kör vi att jag har två heldagar (9-17) i ateljén och övriga veckodagar kväll (17 - typ 23). Det kan vara lite segt ibland att åka till jobbet efter en intensiv dag med lillen - dessutom efter att ha gått upp vid sjutiden på morgonen - men sova kan man göra när man är död.


Bland det bästa Akira vet är att vinka i fönstret så varje gång jag (eller Maria) går hemifrån lyser ett litet ansikte i rutan.


Idag sjöng han till och med en stump.

måndag 17 januari 2011

För den hade inget på golvet att göra



Lite som en blivande mamma bullar och bygger bo inför tillökningen har jag hållt på i ateljén idag. Det är ju snart dags att klämma ur sig ett tjog målningar eller så. Ska till tryckeriet på torsdag och mängder med kilramar är redan beställda. Staffliet står ju redan på plats och idag genomförde jag äntligen genidraget att hissa upp bubbelrullen i taket.

Här ska jobbas!

En halv miljon borde jag väl få för det?


Köpte nytt staffli idag. Det var liksom dags eftersom jag ska gå på lite bredare format snart och jag har stått ut med det gamlas ranglighet sedan slutet av 1900-talet. Fattar inte varför jag inte fixat nytt tidigare men jag har bara inte tänkt på det. I princip allt jag målat - förutom åren på konstskolorna då jag istället häftade upp duken direkt på väggen - är gjort på detta staffli. Hundratals målningar.

Eftersom jag lider av godartad hybris tänkte jag inte slänga det utan magasinera det i sisådär 25 år för att sedan auktionera ut detta stycke samtidshistoria till högstbjudande. Man får ju inte vara dum.

fredag 14 januari 2011

Konichiwa!



Det tog bara ett halvår eller så men äntligen har jag smällt upp en lapp nere i dörren så man fattar att jag är här. Men ännu schysstare vore ju att göra som galleri/ateljékollektiven i Chelsea och sätta upp snygga namntavlor i foaljen (å andra sidan är det nog ingen större idé med tanke på riviningskontraktet vi sitter på).

Ikväll har de nyinflyttade japanerna på min våning invigningsfest i sin ateljé "Studio Fishtank" och jag tänkte göra ett allvarligt försök att vara lite social. Har varit pinsamt dålig på sånt den senaste tiden*. Tänkte ge dem lite skumpa för japaner gillar presenter. Och alkohol.

* Okejrå, sedan jag flyttade in.

torsdag 13 januari 2011

Som sagt - det ska bli skönt att börja måla



Det har varit så mycket foton på döda ting den senaste tiden och det kan ju bli lite trist i längden så här kommer en bild på mig hur jag ser ut efter en dag vid datorn. Livet leker.

onsdag 12 januari 2011

Som att hitta en republikan på Drottningholm



Stannade sent i ateljén igår och tror att jag är något på spåren, men jag blir lite yr när jag tänker på att antalet kombinationer av ljus, blixt och kamerainställningar är oändliga. Börjar fatta varför fotografer tar så bra betalt.

tisdag 11 januari 2011

Jag firar det med ölen jag redan druckit upp



Det verkar som jag är klar med grunden till den nya serien målningar. Minns inte riktigt när jag började med dem men det var väl några hundra timmar sedan. Jag har färdigställt 25 bilder och av dessa har jag valt ut 15 som ska gå vidare till tryck och sedan spännas upp. Tanken är att ett tiotal av dessa ska visas på utställningen i sommar (Galleri Mårtenson&Persson, Båstad).

Nu är jag så sjukt trött på att sitta vid datorn och jobba, kan knappt hålla mig tills jag ska börja måla. Skål!

måndag 10 januari 2011

Jag har en lucka 2012



Var just inne och kollade min statistik och såg att jag fått en träff från New York. Jag hoppas ju förstås fortfarande på att något ska hända därifrån (som resultat av allt jobb jag lade ned när vi var där) så jag zoomade in och blev extra glad när jag såg att det var någon från MoMA som hälsat på.

Jag har ju förstås inga bevis men är inte det troligaste att någon curator på museét blivit lite lunchsugen, kilat bort till deli'n för att ta sig en macka och loggat in? Alternativt bor chefen där och har tagit jobbet med sig hem.

Bäst att ladda telefonen.

Däremot har jag en ganska hal fläck på golvet



I ateljén har jag verktyg och utrustning för att bygga en mindre rymdfärja men några specialdon för att fixa en tonfiskmacka hushåller jag icke.

lördag 8 januari 2011

Men visst ser det ut som jag vet vad jag gör?



Jag har suttit och jobbat vid datorn hela dagen och tog en liten paus nyss för att testa lampor och blixtar. För att vara första försöket var det verkligen ingen katastrof men det är säkert många, många timmar kvar tills jag kommit fram till vilken kombination av vinklar/ljus/blixt/bländare/slutartid och ISO och som funkar (har jag otur måsta jag rigga med reflektorskärmar också). Man kan väl säga att det handlar om att hitta exakt rätt mängd, rätt vinklat ljus utan att få blänk i bilden.

Alltid roligt att lära sig nya grejer och vem vet, får jag ihop skiten rätt har jag nog hittat en bra sidoinkomst. Min utrustning börjar bli dyr.

fredag 7 januari 2011

Favoriter från New York

Jag hade verkligen inte tänkt lägga upp några egna N.Y-bilder efter det förra inlägget men kunde ändå inte hålla mig från att titta lite i mappen. Så kom jag fram till att lägga upp fem favoriter. Bara fem.

Omöjligt.