När mitt jobb inte märks har jag lyckats

Sitter och redigerar film. Det går rätt sakta, dels för jag är lite ovan med Final Cut men framförallt för att jag håller på med åkningar och zoomningar i bilder (det är massor med arkivmaterial) som ska stämma med pratet och göra att allt flyter på utan att det stannar upp eller blir för mycket. Inte superlätt.

Men det är jäkligt kul och dessutom har Maria lyckats fixa Jane Magnusson att göra pratorna så det känns lyxigt och proffsigt att sitta med hennes röst i lurarna, Kobra är ju ändå mitt favoritprogram.

Close, but no cigar

Ibland måste man tacka nej till utställningar av olika anledningar. Det kan vara världens enklaste beslut eller rätt svårt och jobbigt. För nästan ett år sedan var jag tvungen att tacka nej till en utställning på Eskilstuna Konstmuseum för att jag redan hade bokat in den på Galleri Thomassen. Det var inget lätt beslut men jag var tvungen, tyvärr fanns det inte en chans att jag skulle fixa att ställa ut på båda under samma period. Att jag klarade sommarens utställning i Båstad och den i Göteborg några månader senare var på gränsen.

Men snart får jag en ny chans. Inte nästa år men troligtvis under 2013. Det är ju ett tag tills dess men det är helt ok, då kan jag planera in annat under tiden och det är alltid bra att ha något långsiktigt och stort att jobba emot. Har redan lite ideér på vad jag vill göra.

Gårdagens möte var hur som helst väldigt bra och även om det sved lite att se någon annans namn stå på dörrar, väggar och program istället för mitt var det kul att se ett konstmuseum som verkar verkar väldigt levande och samtida trots att det inte ligger i någon av våra större städer. Och så passade jag på att hänga med en vän och dricka godöl på Ölkultur - Sveriges största mikrobryggeri. Win win.

Eskilstuna Konstmuseum.

Samlingarna.

Och där i rummen till vänster skulle jag varit nu samtidigt som...

...Lars Lerin ställer ut i stora salen.

Gillade nog mest hans bokhyllemålning.

Och resten av dagen

Nu är jag inblandad i Marias filmprojekt och det är bra för hennes firma bjuder på sushi på torsdagar. Och så är det skönt att jobba med något annat ett tag, min handlingsförlamning tycks bara gälla mina egna grejer. Nu ska jag redigera bilder, göra snygga fotoåkningar och klippa film ett tag. Inga penslar. Ingen färg. Bara data.

Annars har vi just kommit hem från en (ett?) vernissage. Min vän och kollega Markus Åkesson visar nya oljemålningar på Galleri Pelle Unger. Störtbra som vanligt men tyvärr hinner jag inte hänga något med dem för jag drar ju till Eskilstuna imorgon på verryimpårtant artbisnessmöte. Men missa inte utställningen, mer vernissage på lördag kl. 15 och hela klabbet pågår till den 30 november. Mer info här.

Right here, right now

Maria har en skrivbordsplats i ateljén och jobbar med ett filmprojekt, själv sitter jag och betalar fakturor och planerar för morgondagen. Vårt barn är på förskolan på andra sidan gatan och såhär ser vårt liv ut just nu.

Jag älskar det.

Artikel/recension i Tidningen Kulturen

Utställningen må vara över sedan någon vecka men det skrivs ändå. Klicka här för att läsa hela.

Detta inlägg tog 45 minuter att skriva

Det händer en massa roliga och bra saker nu. Utställningen på Galleri Thomassen har lett till en dialog med ett konstmuseum i Göteborgstrakten och på fredag åker jag till ett annat konstmuseum för att diskutera framtiden. Min gallerist berättar saker jag vill höra och om tre månader är det vernissage på Eksjö Konsthall.

Så varför sitter jag fortfarande här och är handlingsförlamad?

Framtiden

Jag hade ett möte med min gallerist häromdan. Om allt som vi inte hunnit med eftersom vi båda varit töntigt upptagna det senaste halvåret eller så. Bra möte. Nu hoppas jag att några saker klaffar på annat håll så kommer allt blir ännu bättre.

Skulle någon vara intresserad av den pågående minigrupputställningen med verk av Sofia Änghede, Carl Fredrik Ekström, Jimmy Stambrandt och undertecknad så är galleriet öppet enligt överenskommelse under hösten. Läs mer här.

På väg

Jag gillar känslan av att vara på väg. Det kan möjligtvis ha att göra med min bitvis rastlösa uppväxt (vi flyttade sju gånger innan jag började skolan) eller att jag bara gillar när saker händer. Att sitta på ett tåg, i en buss, ett flygplan, båt eller bil och inte riktigt veta vad som ska komma är det bästa jag vet.

Men för tillfället står allt lite still och då stannar jag också upp. Jag gör saker som behöver göras och ordnar praktiska saker inför kommande utställningar och sånt men inte mycket mer. Och det är kanske lika bra, för en paus är nog vad jag behöver mest av allt.

Ego

Jag har suttit hela dagen och skrivit reseräkningar, sorterat kvitton, uppdaterat hemsida och skapat lite allmän ordning i arkiven. Tråkigamennödvändigasakersommåstegöras.

När jag höll på och rotade så såg jag att det trots allt finns en hel del recensioner, artiklar och allmäna hyllningar gällande min konst och när jag ändå har allt annat på fejjan så smällde jag upp det där också. Allt jag gjort under de senaste åren har naturligtvis inte uppmärksammats i media men när man ser allt tillsammans såhär så är det inte så himla pjåkigt ändå. Kolla själv.

Recension i GP

Sista dagen för utställningen på Galleri Thomassen är imorgon (söndag) och därför var det ju himla bra att det skrevs om den i GP i dag. Eftersom recensenten inte läst på så noga kan jag tillägga att jag enbart använder mina egna foton.

Stort tack till Alexandra som fixade tidning och inscanning (själv sitter jag i en stuga långt, långt ut på landet och nu blir det g&t, fötterna på bordet och sistakvällennjut).

Stockholmsvädret

Rätt blåsigt med både sol och moln. I morse var det lite dimmigt.

Jag har suttit alldeles för länge och svarat på intervjufrågor och har nu helt missat chansen att åka till Magasin 3 (dagishämtning om ett par timmar). Får bli en kortare utflykt, någon som sett nya ryssutställningen på Nationalmuseum?

Bevara Slussen!

Idag gjorde jag äntligen något jag tänkt göra i säkert ett år men inte haft tid med - dokumentera en av Stockholms mest inspirerande platser. För mig är det helt stört att man på allvar tänker riva och byta ut denna miljö mot turistanpassade stråt, motorvägar och fler inglasade gallerior. Detta är en av väldigt få genuina storstadsmiljöer som finns kvar i den här stan.

Oavsett vad som händer så har jag nu några hundra bilder arkiverade därifrån så barn och barnbarn får se att Stockholm en gång i tiden var en stad som levde. På riktigt.

Balans

Trots att jag hållt på med det här i tio år kommer alltid handlingsförlamningen och tomheten efter en vernissage som en överraskning. Nu sitter jag här och slokar istället för att glädjas åt vad jag har. Antar att alla reaktioner behöver en motreaktion.

Men om några veckor ska jag träffa chefen på ett stort konstmuseum för att diskutera framtiden och om tre månader ställer jag ut separat på Eksjö Museum. Så jag ska nog komma över svackan den här gången också.

Ett par dagar på Moderna

Så fort jag kom hem från Göteborg så satt jag och skavde ett par dagar på ett seminarium på Moderna Museét som hette Agenda 2016. En slags branschdagar för bild och form. Det var en märklig blandning av högt och lågt där vissa föreläsare var helt åt skogen dåliga och andra brillianta.

En par saker kunde jag konstatera - (de flesta) konstnärer ska ägna sig åt konst, inte stå och tala. Och det behövs mer folk utifrån för att saker ska hända, KRO i all ära men det är mycket svammel och jävligt liten verkstad när det kommer till konstfolk. Och det är väl just därför vi konstnärer fortfarande förväntas att bara vara tacksamma och inte få betalt som alla andra som är involverade runt en utställning. Nu finns iofs MU-avtalet (där en av initiativtagarna är från näringslivet, annars hade det aldrig hänt...) och det är ett bra steg på vägen men det är inte så många som bryr sig så det går saaaaakta.

Jag vet inte riktigt säker på vad jag fick med mig från Agenda 2016 men det anordnas så få liknande grejer så jag är ändå glad att jag deltog. Om inte annat så var mackorna goda.

Ett av många rätt sömniga panelsamtal.

Hela seminariets höjdpunkt - Theo Jansen. Har sett hans märkliga skulpturer tidigare på nätet men det var en upplevelse att höra honom berätta om dem och se ett par live. Kolla här.

Passade också på att kolla in Turner, Monet & Twombly när jag ändå var i huset. Rätt intressant att se deras verk bredvid varandra och se hur de tagit vid där den förre slutade men överlag tycker jag att gammelkonst är rätt trist.

Cy Twombly hade nog lite större ateljé än mig.

De flesta som besökte utställningen levde även när Monet fortfarande andades.

Jag uppskattade istället fotoutställningen på koväggen utanför där svenska folket får skicka in sina bilder. Samtid.

I fint sällskap

Idag recenseras min utställning av omkonst och jag har inget emot att hamna mellan Monet, Twombly, Turner och mer samtida storheter som Andreas Eriksson. Inte ett dugg.

Läs recensionen här och missa inte utställningen om du är i/har vägarna förbi Göteborg. Den pågår t.o.m. 30 oktober 2011.