It's good to be me.

Det här med att säga upp oss från våra jobb och bli våra egna chefer är inget vi har ångrat tidigare och vi gör det knappast en dag som denna. Nedvägen gick bra, ingen trafik och lillefjant höll sig lugn. Nu sover han vid brasan, Maria läser tidningen och jag tittar på Seinfeld med ett glas rött framför mig.

Jag har sagt det förut men säger det igen - it's good to be me.

Bilen var full med junk, Akiras junk.

Blöjbyte i Nyköping. Inga konstigheter.

En av våra favoritplatser på jorden. Nu måste jag gå och hämta mer ved.

Hej då grisflunsan.

Trots min buttra uppsyn så var jag på ett strålande humör när jag promenerade genom Humlegården idag. Jag tänkte på hur jävla bra jag har det och att alla mina drömmar verkar gå i uppfyllelse. För några år sedan hade jag urkass ekonomi, inga uppdrag och framförallt - inget galleri i Stockholm. Nu var jag på väg till ett av de bättre i stan för att spika datum för min kommande utställning och diskutera framtiden. Det ser ljust ut nu. Strålande.

Imorgon åker vi till stugan och stannar där i ett par veckor. Både min och Marias chef tyckte att vi behövde lite lantluft och vi tänker inte säga emot. Vi lämnar baconsjukan och drar. Självklart kommer jag att fortsätta bloggandet från landet.

Om det är några lövblåsare som läser denna blogg så ber jag om ursäkt redan nu. Men jag måste säga att jag mådde ännu bättre när jag såg dem och tänkte att det var de och inte jag som gick där med en vrålande blåsgrej.

Det är inte så stort i yta men de har ett riktigt schysst urval av konstnärer. Kolla här bara.

Den 4 mars - 4 april 2010 sitter mitt namn på väggen där. Det ser jag fram emot. Som fan.

bra dag, galleri, landet, utställning

Min gigantiska ateljé.

Här är 360-gradersvyn av min ateljé som jag babblade om i ett tidigare inlägg att jag skulle göra. Tänkte på något vis att det skulle framgå hur liten yta jag har att röra mig på - men det blev visst tvärt om. Den ser gigantiskt ut i mina ögon (klicka på bilden för att se bättre).

Jag har även designat om min hemsida litegrand, det finns fortfarande saker jag ska ändra på men det tar jag senare.

ateljé, design,

Att vakna på rätt sida.

Akira är för det mesta en glad skit och idag precis som de flesta andra dagar så vaknade han på rätt sida. Hoppas det är en vana han tänker fortsätta med.

Nu är han sex veckor gammal, det har gått löjligt fort.

Akira, barn, bra dag,

Jag har blivit vuxen.

Idag när jag var på väg till ett nytt möte på Lilla Essingen så slog det mig plötsligt - jag har blivit vuxen. På allvar. Inte för att jag var ett barn innan men nu satt jag där - en småbarnsfar - i sin bil på väg till ett möte där jag i egenskap av konstnär ska utföra ett jobb via mitt eget företag. Jag fyllde visserligen 35 alldeles nyligen och plötsligt kände jag mig som det. Fast på ett bra sätt.

Mötet gick bra och alla detaljer är klara nu. Jag ska göra ett verk som kommer att vara omslagsbild på katalogen till Stockholmshems årsredovisning. Det kanske låter futtigt men det handlar om en schysst produktion på hundra sidor som kommer att tryckas i ca 1000 ex och få ganska stor spridning. Det är lite av deras grej att använda olika konstnärer till detta och i år blev det min tur. Orginalbilden som används till omslaget kommer senare även att lottas ut till någon av de 55.000 hyresgäster som Stockholmshem har. Eller också kommer den att hänga på deras huvudkontor och de lottar ut några signerade kopior? Jag har inte full koll där.

Hur som helst så ser jag fram emot att börja jobba med detta, speciellt eftersom jag inte har något annan större grej som tar mitt fokus i höst. Självklart finns det vissa 'krav' och saker de gärna vill ha med och det blir en utmaning att få alla nöjda och fortfarande behålla någonslags konstnärlig integritet. Men det blir inte några problem, speciellt inte när detta jobb kommer att inbringa en rejäl grundplåt till New York-vistelsen nästa år.

Förresten. Igår var det min första fars dag, jävlar vad tårta jag åt. Nu ska jag hem och käka upp resten.



Maria påstod att Akira hade fixad den själv. Ja, säger hon det så.

Mina ateljeér.

Jag tänkte göra ett stort digitalkollage där man får en platt 360-gradersvy över min ateljé. Mests för att det är kul men också för att jag inte vet hur länge till jag blir kvar här. Jag gillar att dokumentera saker, platser och händelser, min arbetsplats är inget undantag.

När blir en ateljé en ateljé förresten? Är det när man ordnar och avsätter ett helt rum åt konstnärlig verksamhet eller kan man kalla ett hörn i lägenheten för ateljé? Jag har har kört alla varianter, här är de jag haft hittills:



Min första "riktiga" ateljé på folkhögskolan i Bräkne-Hoby (2002-2003). Jag knep rummet med balkong innan de andra knappt hann fatta vad som hände. Det var fantastiskt att stå och jobba medan solen gick ned över ängarna. Antagligen den bästa ateljé jag haft.



På Ölands konstskola (2003-2004) hade alla ateljéer bredband och dator vilket kändes enormt lyxigt då. Jag trivdes asbra i detta rum och när man blev sömning hissade man bara ned hängmattan från taket och tog sig en lur. Med tiden utvecklades denna ateljé till att bli en ganska populär samlingsplats för festsugna människor, det luktade alltid fimp och gammal öl när man kom in på morgonen.



Efter Öland hamnade jag i en liten etta i Stockholm (2005). Fantastisk utsikt över stan men begränsat utrymme för att skapa. Jag plastade in en tredjedel av lägenheten med presenningar och kallade det för ateljé. Funkade sådär. På Kulturhuset i Stockholm finns en kortfilm som heter "Processen" att hyra där man får följa med arbetet när jag monterar upp all plast, målar en tavla och lever mitt liv i allmänhet.



Nästa lägenhet/ateljé låg vid Odenplan (2005-2006) och där pallade jag inte med att plasta in allt så jag la en gigantisk batmangrej på golvet och satte lite pappkartonger på väggarna. Det fick räcka. Denna lägenhet transformerades mer och mer till ateljé eftersom jag och Maria flyttade ihop under denna period. Saknar den inte.



I maj 2006 tog jag det stora steget och sa upp mig från mitt lumpna jobb och skaffade mig en ordentlig ateljé vid Nytorget. Det känns märkligt att jag varit här i snart fyra år och jag har växt ur den för länge sedan. Men lyxen att kunna promenera hit på en kvart gör att jag har svårt att skiljas från mitt andra hem på söder. För det är det den är.



Typ såhär tänkte jag att min nästa ateljé skulle se ut. Helst ska den ligga i N.Y. En dag är den min, det är jag helt övertygad om.

Heldag med orangutangerna.

Det var inga konstigheter att börja jobba igen. Kändes bara lite märkligt att ta fram alla kollageprylar, det var ett bra tag sedan jag gjorde något i denna teknik och jag hade glömt bort hur jävla obekvämt det är att sitta på golvet. Min nästa ateljé ska ha ett svinstort bord där jag kan stå och jobba.

Jag parallelljobbade på två grejer som jag brukar göra. Väldigt praktiskt. Om man kör fast på den ena är det bara att byta bild och jobba vidare. Men jag vill också göra två verk så att BOS kan välja den de tycker är bäst. De blir troligtvis klara nästa vecka så jag väntar med att visa dem till dess. Mer information om BOS (Borneo Orangutan Survival) och mitt deltagande på välgörenhetsauktionen finns på deras hemsida.

Nu ska jag fira med en bira.

ateljé, bra dag, djur, konst, skapande, välgörenhet, work in progress,

Nu blev det som det blev.

Jag hade tänkt att hundraåttiogradersvyn sedd från mina ögon skulle bli bättre. Men nu orkar jag inte göra om, jag har ju ändå drattat i mig nästan en flaska vin. Men det är i princip såhär det har sett ut varje kväll de senaste fem veckorna. Minus vinpavan på bordet.

Om du klickar på bilden så slipper du kisa.

Svennebananfredag i soffan.

Fredagskvällen bubblar och här sitter jag framför tv:n och glor på idol. Som jag inte ens tycker är kul. Men jag har öppnat en flaska vin och har det ganska roligt åt Akira när han dansar till olika låtar på spotify. Mötley Crue verkar han gilla, eller kommer nog göra det snart i alla fall.

Men. Jag har faktiskt inte ett dugg emot att sitta här och svennebanana. Jag skulle inte vilja vara någon annanstans just nu utan trivs väldigt bra. Denna period är speciell och högst tillfällig, jag kommer antagligen att tänka tillbaka på våra soffdagar med lillefjant och känna saknad.

Min utflykt till Skärholmen tidigare idag var en succé. Jag hittade allt jag behövde och lite till. I morgon är det jag som sätter igång och jobbar i ateljén på allvar. Äntligen.

Akira får ett välbehövligt byte mellan två uppträdanden.

Apor, ett sömnigt barn och en dålig affär.

Idag har jag jagat runt i alla södermalms loppisar efter bra bilder på orangutanger. Svårare att hitta än man kan tro. Köpte ett par ordentliga naturböcker på Myrorna men det var mest för miljöbildernas skull. Så i morgon är planen att dra till Skärholmen och kolla loppisen där, den är ganska rejäl. Ock när jag ändå är där ute passar jag på att fylla på förråden med kryddor, grönsaker och små exotiska burkar. Som en minisemester.

Akira har just somnat, flera timmar tidigare än han brukar. Han slocknade strax efter att jag drog på Elvis på spotify. Om det funkar så gärna för mig, vi hade ändå tänkte börja inskolningen snart och då kan han väl lika gärna få börja med kungen. Vår son kommer aldrig att få lyssna på smurfhits, Markoolio eller någon annan vedervärdig "barnmusik". Aldrig. Han kommer inte heller få äta på köttclownen men det vet han inte än. Det tar vi den dagen.

Appropå dåliga grejer. Det är med stor värme i min kropp jag går förbi ett ständigt tomt Lidl på Folkungagatan. Butiken har legat där i något halvår och att deras dåliga koncept inte fungerar på söder är ganska tydligt. Det finns uppenbarligen fler än jag som aldrig skulle sätta sin fot där. Hoppas de får packa ihop och dra snart, det går att fylla den lokalen med något mycket bättre.

Nu kvällsmacka och några avsnitt South Park. Om jag har tur.

Akira, inte ok, knas, mat, djur

Lika som bär.

Kulturhus eller finlandsfärja? Vem har inspirerat vem?

Ett roligt jobb.

Jag har bott i Stockholm i ganska många år men jag har inte satt min fot på Lilla Essingen förrän idag. Har liksom aldrig haft någon anledning. Det var inte riktigt så idylliskt som jag föreställt mig men det kanske berodde på att vädret var röven. Hur som helst så var jag inte där för att semestra utan för att träffa mina nya uppdragsgivare för illustrationsjobbet. Mötet gick bra men jag väntar till fredag innan jag skriver något mer om det för det är först då alla detaljer är klara. Men nu känner jag att jag har snackat upp det lite väl mycket, det är ingen jättegrej. Bara ett roligt jobb.

Efter mötet tog jag bussen till Kungsholmen (vad tydligt det är ibland att Stockholm är ett gäng öar) för att besöka Konstbar. Det är alltid kul att komma dit för varje gång jag är där står tavlor som väntar på att hämtas av kunder. De har fortfarande problem att hinna med all efterfrågan och nu är upplagan för "Expect everything" (som syns på bilden ovan) helt slutsåld. Jätteroligt. Och bra för min ekonomi.

C som håller i all pr inför insamlingsgalan på Clarion ringde nyss och berättade vad som hänt så långt. Det var både morgon-tv och press på gång, hoppas att det blir riktigt mycket uppmärksamhet runt hela grejen - både för min och orangutangernas skull. Jag ser verkligen fram emot att börja jobba på verket som jag bidrar med. Det kommer att bli grymt.

illustration, konst, konstbar, välgörenhet

Välgörenhetsauktion på Clarion.

Jag gillar nästan alla sorters djur men jag har några favoriter - apor. Så när jag blev tillfrågad av BOS (Borneo Orangutan Survival) om jag kunde tänka mig att skänka ett konstverk till en välgörenhetsauktion så sa jag omedelbart ja. Självklart ger detta mig lite publicitet men för den sakens skull tackar jag inte ja till vad som helst. Jag tycker orangutanger är grymma och vill gärna bidra till att de ska fortsätta få hänga runt i djungeln ett tag till.

Jag kommer att skapa ett verk i kollageteknik enbart för detta ändamål och om du vill ha möjlighet att bjuda på det så är det bara att köpa en biljett till insamlingsgalan på Clarion Hotel i Stockholm den 30 november. Bland föredragshållarna under kvällen finns bl.a. en av världens bästa naturfotografer - Mattias Klum (som även sitter i BOS styrelse) och skansenmannen Jonas Wahlström. Jag återkommer förstås med mer info senare men om du är intresserad redan nu så läs vidare på BOS hemsida.

Hoppas vi ses på Clarion.

konst, djur, välgörenhet

Ett stört system.

Idag blev jag pappa. Fem veckor efter Akiras ankomst är det nu fastställt att jag är hans far. I ett stört system där man endast är betrodd som gift så måste vi syndfulla människor gå till socialen för att fastställa detta. Inte genom blodprov eller DNA-test utan genom att skriva sin signatur på tre olika papper. Fool proof.

Jag jobbade i ateljén idag för första gången på massor med veckor. Det gick otroligt smärtfritt och grejen jag gjorde - som mest var tänkt som en skiss inför mötet på onsdag - utvecklades till att bli en färdig illustration. Nu återstår det bara att se om beställaren gillar den. Skönt att vara igång hur som helst och jag ser fram emot att ta tag i allt.

Akira, bra dag, illustration,

Plåtning i sjöstaden.

Någon kanske undrar varför alla mina inlägg kommer mitt i natten. Ni som inte undrar har varit eller är småbarnsföräldrar. Dagarna bara imploderar och försvinner, därmed är nätterna den enda tid jag har. Vilket är helt ok för mig, jag gillar nätter.

Idag tog jag och mina assistenter (läs Maria och Akira) färjan över till Hammarby sjöstad för att plåta lite hus inför illustrationsjobbet jag ska göra. Trots att färjan bara tar några få minuter så är det ändå något speciellt med att åka båt en liten stund. Man är på utflykt. Själva sjöstaden har jag inte så mycket till övers för. Plastigt, stelt och dött. Det finns ingen kultur där. Inget liv. Bara en massa barnvagnar.

Men det var en bra dag och jag tror att jag fick de foton jag behöver, jag ser fram emot att börja med skissen. Det känns som det var extremt länge sedan jag gjorde något kreativt (jag har inte jobbat i ateljén på typ sju veckor) så det ska bli spännande att köra igång. Och när jag ändå håller på så tänkte jag fortsätta med en annan grej. Jag fick en rolig förfrågan igår som innefattar välgörenhet, konst och apor. Skriver mer när jag vet mer.

Jag antar att alla grejer som trillar in nu på något vis är kopplade till artikeln i DN, man ska inte underskatta vad lite press kan göra. Jag behöver verkligen inte lyfta ett finger utan sitter bara på mitt arsle och tackar och tar emot. Precis som det ska vara.

Note to self: köpa fingervantar.

Ja, illustrationsjobbet är husrelaterat.

Har ni sett ett deppigare dagis? Sammanfattar sjöstaden ganska bra.

bra dag, DN, foto, illustration,