Idag när jag var på väg till ett nytt möte på Lilla Essingen så slog det mig plötsligt - jag har blivit vuxen. På allvar. Inte för att jag var ett barn innan men nu satt jag där - en småbarnsfar - i sin bil på väg till ett möte där jag i egenskap av konstnär ska utföra ett jobb via mitt eget företag. Jag fyllde visserligen 35 alldeles nyligen och plötsligt kände jag mig som det. Fast på ett bra sätt.
Mötet gick bra och alla detaljer är klara nu. Jag ska göra ett verk som kommer att vara omslagsbild på katalogen till Stockholmshems årsredovisning. Det kanske låter futtigt men det handlar om en schysst produktion på hundra sidor som kommer att tryckas i ca 1000 ex och få ganska stor spridning. Det är lite av deras grej att använda olika konstnärer till detta och i år blev det min tur. Orginalbilden som används till omslaget kommer senare även att lottas ut till någon av de 55.000 hyresgäster som Stockholmshem har. Eller också kommer den att hänga på deras huvudkontor och de lottar ut några signerade kopior? Jag har inte full koll där.
Hur som helst så ser jag fram emot att börja jobba med detta, speciellt eftersom jag inte har något annan större grej som tar mitt fokus i höst. Självklart finns det vissa 'krav' och saker de gärna vill ha med och det blir en utmaning att få alla nöjda och fortfarande behålla någonslags konstnärlig integritet. Men det blir inte några problem, speciellt inte när detta jobb kommer att inbringa en rejäl grundplåt till New York-vistelsen nästa år.
Förresten. Igår var det min första fars dag, jävlar vad tårta jag åt. Nu ska jag hem och käka upp resten.
Maria påstod att Akira hade fixad den själv. Ja, säger hon det så.