söndag 8 november 2009

Mina ateljeér.

Jag tänkte göra ett stort digitalkollage där man får en platt 360-gradersvy över min ateljé. Mests för att det är kul men också för att jag inte vet hur länge till jag blir kvar här. Jag gillar att dokumentera saker, platser och händelser, min arbetsplats är inget undantag.

När blir en ateljé en ateljé förresten? Är det när man ordnar och avsätter ett helt rum åt konstnärlig verksamhet eller kan man kalla ett hörn i lägenheten för ateljé? Jag har har kört alla varianter, här är de jag haft hittills:



Min första "riktiga" ateljé på folkhögskolan i Bräkne-Hoby (2002-2003). Jag knep rummet med balkong innan de andra knappt hann fatta vad som hände. Det var fantastiskt att stå och jobba medan solen gick ned över ängarna. Antagligen den bästa ateljé jag haft.



På Ölands konstskola (2003-2004) hade alla ateljéer bredband och dator vilket kändes enormt lyxigt då. Jag trivdes asbra i detta rum och när man blev sömning hissade man bara ned hängmattan från taket och tog sig en lur. Med tiden utvecklades denna ateljé till att bli en ganska populär samlingsplats för festsugna människor, det luktade alltid fimp och gammal öl när man kom in på morgonen.



Efter Öland hamnade jag i en liten etta i Stockholm (2005). Fantastisk utsikt över stan men begränsat utrymme för att skapa. Jag plastade in en tredjedel av lägenheten med presenningar och kallade det för ateljé. Funkade sådär. På Kulturhuset i Stockholm finns en kortfilm som heter "Processen" att hyra där man får följa med arbetet när jag monterar upp all plast, målar en tavla och lever mitt liv i allmänhet.



Nästa lägenhet/ateljé låg vid Odenplan (2005-2006) och där pallade jag inte med att plasta in allt så jag la en gigantisk batmangrej på golvet och satte lite pappkartonger på väggarna. Det fick räcka. Denna lägenhet transformerades mer och mer till ateljé eftersom jag och Maria flyttade ihop under denna period. Saknar den inte.



I maj 2006 tog jag det stora steget och sa upp mig från mitt lumpna jobb och skaffade mig en ordentlig ateljé vid Nytorget. Det känns märkligt att jag varit här i snart fyra år och jag har växt ur den för länge sedan. Men lyxen att kunna promenera hit på en kvart gör att jag har svårt att skiljas från mitt andra hem på söder. För det är det den är.



Typ såhär tänkte jag att min nästa ateljé skulle se ut. Helst ska den ligga i N.Y. En dag är den min, det är jag helt övertygad om.