Idag var jag på vernissage på Edsviks konsthall. Juryns urval speglar kanske inte det senaste inom samtidskonsten men min oro att hamna bland tovade dockor och hobbymåleri var visst obefogad. Men förutom några skulpturer, två (inkvoterade?) installationer, ett videoverk och några blandteknikare är utställningen mest en uppvisning av figurativt oljemåleri. Tekniskt skickligt överlag men i de flesta fall ganska ointressant och intetsägande. Edsviks konsthall är tydligen Sveriges näst största (bara Liljevalchs är större) så man blir ju onekligen lite nyfiken på vad som valts bort.
Men på det stora hela är det helt klart värt att åka dit. Det roliga med grupputställningar är ju att det finns något för alla, och om inte annat är det väldigt vackert där ute. Och jag är nöjd, jag fick ju en konsthall i cv:t under 2010. Det var det viktigaste.
Jo förstår ni, här är den där dörren igen.
Enda gången jag gillar mycket folk på en gång är när jag ställer ut.
Något av det bättre som visades. Ja, förutom mitt då.
Jag hängde på första plan, där var det lite luftigare och inte så mycket mässhall över det hela.
Och något som blev tydligt för mig idag är att jag definitivt föredrar större format, är inte van vid att visa pluttgrejer. Men jag gillar dem verkligen ändå och hoppas nästan att ingen köper.
