Linköpingsgalleriet och jag fortsätter med våra snabba puckar. Jag gillar det, ser liksom ingen anledning att dra på saker som ändå ska bli gjorda och jag gillar när andra är likadana. Galleristen efterfrågade en lunta pressmaterial igår så jag la några timmar på att sätta ihop ett kit och dunkade iväg allt innan jag drog hem och la mig, nu när jag öppnade mejlen skriver hon att hemsidan är uppdaterad och klar.
Man kan jämföra med mitt gamla Helsingforsgalleri där det kunde ta en månad att få svar på den enklaste fråga (efter upprepade påtryckningar), tro fan att jag lämnade dem. Kanske inte supersmart eftersom de sålde helt ok man jag pallar helt enkelt inte med när det går saaaakta. För att inte tala om att bli behandlad som ett problem när jag i själva verket är tillgången deras verksamhet bygger på.
