tisdag 8 december 2009

Att vara konstnär



är som att vara ensam kvar på dagis med alla färger och leksaker framme. Det är bara att röja loss. Ingen säger åt en vad man får och inte får göra och ingen kommer och hämtar en när man har som roligast. Ibland undrar man var alla andra barn tagit vägen, men det är inget att haka upp sig på. Man får ju göra som man vill.

Och precis som på dagis så är det fruktstund då och då.