torsdagen den 31:e december 2009

Stjärnstopp



Marias bröd är klart, potatisgratängen står i ugnen och sparrisarna väntar på sin smörslungning. Rökt firre till men först lite förrätt och champagne. Jag är troligen den enda i Sverige som bloggar just nu men omständigheterna är ju lite speciella i år. Känns skönt att byta nyårshysterin mot en bebis och stuga på landet (och där fick jag stjärnstopp på vuxenpoäng).

Hej då 00-talet.

T minus 9 hours


Raketrampen är klar. Jag hade tur för Alfons Åberg hade vägarna förbi och en stund över. Med hans kunnande och mitt handlag så fick vi ihop detta fantastiska system. Om några timmar kommer det bara spruta raketer över området.

Det är som det är



Att krypa under huset och värma upp pisseslangen har blivit en daglig rutin och är inte konstigare än att borsta tänderna eller äta frukost. Tur att vi har pisslightern.

Jag köpte ju en massa raketer igår men glömde helt bort miljövidrigheten med dessa. På riktigt. Det kommer dock inte att hindra mig från att skjuta upp dem ikväll men det blir också sista gången. Jag lovar och svär.

Nu ska jag ut och bygga raketramp till mina antimiljömissiler och sedan ta decenniets sista bastubad.

onsdagen den 30:e december 2009

Ateljé finnes, atelje sökes

Sådär ja. Då har jag sagt upp min ateljé. Min hyresvärd messade igår att hyran skulle höjas ytterligare några hundra och då fick jag nog. Jag har ju sagt att jag inte vill betala mer för den där pytteytan. Det är fan en principsak. Dessutom var det ett av mina nyårslöften från förra året så det var på håret.

Jag har huserat där i nästan fyra år och det var länge sedan jag växte ur den så det var verkligen dags. Den första april ska jag vara ute och det passar fint för någonstans där planerar ju vi att åka till New York. Var alla grejer ska förvaras och var jag ska vara sedan får bli ett senare problem. Nu är det gjort, skönt.

Tidigare idag var jag i grannbyn (Valdemarsvik) och fyllde på förråden. Jag var väldigt nära att köpa ett par riktigt stora fetraketer - de var som missiler, stora som halvlitersburkar och kostade 170 spänn styck. Men jag satsade på kvantitet och köpte 'Maximus'-paketet istället. Förväntningarna är höga.

Annars har jag krupit under huset idag igen och värmt på pisseslangen. Det här med att vara på landet har helt klart sina sidor.


Maximus i motljus.

tisdagen den 29:e december 2009

Pissblogg



Denna jul har hittills handlat mycket om kräks och skit. Idag var det pissets tur. Eftersom vi fortfarande har en mulltoa här så kan en så enkel sak som att slå en stråle kompliceras av den förbannade vinterjäveln. Pisset leds nämligen ut under huset i en liten slang (vidare till avloppet) och även om fryspunkten för urin är lägre än t.ex. vatten så hjälper inte det så mycket när det blir såhär apakallt.

Så för att lösa upp pissproppen fick jag krypa under huset med looftlightern (pisslightern) och värma upp pisslangen. Det var trångt, kallt och smutsigt. Till saken hör också att det antagligen bor en grävling eller något annat ljusskyggt djur där under. Ljud har hörts och mystiska avtryck finns i snön runt huset.

Men, nu fick jag ju något att blogga om idag också.

måndagen den 28:e december 2009

Statistik



När jag inte har något speciellt att skriva om brukar jag antingen slänga upp en bild på Akira eller dra en lite skrytsam harang om hur bra det går. Akiratricket börjar bli lite förutsägbart så idag får det bli harangen.

Jag har inte fjortisbloggarnas besökarantal och kommer med största sannolikhet aldrig att få det heller, men i min värld är fyratusen träffar i månaden ganska mycket. Att ungefär 800 pers dessutom återkommer regelbundet känns fantastiskt kul. Många bloggare skulle säkert fnysa åt dessa patetiska siffror och aldrig mer skriva en rad om denna statistik drabbade dem men jag älskar varenda liten träff. Nästa år vid den här tiden ska siffrorna vara minst de dubbla. Se det som ett nyårslöfte.

Det skulle vara väldigt kul att veta vilka ni läsare är och om det finns några önskemål men är det något jag lärt mig under de år jag bloggat så är det att aldrig be om respons, kommentarsfälten är aldrig så tomma som då. Men bara så att ni vet - kommentarer och synpunkter uppskattas och jag svarar alltid.

Kräkelibraksjukan är i princip över. Maria mår ganska bra idag, Akira är helt återställd och min bakfylla utan föregående fylla berör mig inte längre. Mor, far och syster drog ifrån oss i morse så nu har vi hela stugan för oss själva. Lite tomt men ganska skönt. Nu väntar det lugnaste nyårsfirandet på minst tjugo år oss båda. Inte ens en liten raket har vi. Det måste ordnas (tillsammans med blöjor och mjölkersättning).

Vilket party.

söndagen den 27:e december 2009

Åt rätt håll



Akira mår bra nu och de andra är på god väg. Själv mår jag fortfarande som ett bakismongo - seg, yr och lite illamående. Mina tankar om vintern har knappast ändrats, det är en dålig årstid fylld med dåliga sjukdomar. Helt värdelös.

Men nu ska jag sluta gnälla, plocka upp en bok och läsa tills jag stupar.

lördagen den 26:e december 2009

Det här med vinter alltså.



När jag skrapade bilen var det så mycket is på rutan att skrapgrejen gick av på mitten. Perkele. När det blir vinter här blir det ordentligt. Jag växlade mellan att krypköra och Kenny Bräcka de två milen eller vad det nu kan vara till närmsta affär. Det finns en fördel med vinter - det är jävligt kul att sladda med bilen. Men oroa er icke, jag är en fantastisk förare.

Butiken som naturligtvis är den dyraste i hela Östergötland har även ett ganska begränsat utbud. Mjölkersättning? Nä. Resorb. Nä (vi hade förut men ingen köpte så vi slängde dem). Potatis. Nä (bara en bautasäck). The countryside - you've gotta love it. I frysdisken skar jag upp tummen på en liten glasbit som jag trodde var is. När jag skulle betala höll sig kassörskan på sin sida och ville nog inte riktigt ta i mina kräksjuka pengar. Jag skulle nog också vara på min vakt om någon kommer in och köper en årsförbrukning nyponsoppa, varma koppen och annat lättspytt.

När jag skulle därifrån kom jag knappt därifrån. Biljävlen som vi nyss lagt ut ytterligare pengar på tog örtio försök på sig innan den hostade igång. När den väl startade brände jag snabbt iväg genom orbanfallet så att den inte skulle hinna ångra sig. En hel kräksjuk klan väntade ju på mitt byte.

Akira är fortfarande lite tagen men håller ett väldigt gott humör uppe. Det känns skönt. Skulle läget förvärras för honom är det en bit att åka (Västervik, drygt fem mil). Men jag tror inte det kommer att behövas. När han ligger här bredvid mig och småkvittrar så går det verkligen upp vilken total och gränslös kärlek jag känner för detta knyte. Han är ett fantastiskt litet barn, stark, tuff och okinkig - inget ont får någonsin hända honom. Det ska jag se till.

Nu väntar ytterligare en natt av vakande. Det var inte riktigt såhär jag tänkt spendera tiden i stugan men man får väl se det som en erfarenhet. Jag har några bra böcker och om man tittar på den andra familjen som drabbades av samma skit så kommer detta att vara över i morgon.

Det ser jag verkligen fram emot.

Lägesrapporten



Tystnaden är kompakt, bara brasan som sprakar till då och då. Skrikandet i hinkarna har upphört men muggen brukas fortfarande med jämna mellanrum. Syrran klarade sig inte heller undan utan har kört ett eget spyrace nere i gäststugan. Akira har nog fått en liten släng också men det verkar inte vara så allvarligt. Han garvar på som vanligt men är lite slö. Nu ligger han och sover bredvid mig.

Själv kör jag med immunförsvar 2.0 och är ungefär lika drabbad som efter en normal standardfylla. Lite illamående men inget kräks och skit. Tur det för vem skulle annars ha kutat runt med vatten, tagit hand om lillen och pysslat om i allmänhet? Snart får det nog bli en resa till lokala handlaren och fylla på förråden med saker som ömma magar tål. Nyponsoppa, mosade potatisar och sånt. Och vi som skulle julfrossat idag. Jag kan garantera att minst tre personer i min närhet inte går igång på den idén längre.

Jag får väl steka på några vegobollar, öppna en burk sill och snapsa loss i egen regi. Jansson pallar jag inte med. God jul.

Ståldaniel?



"Vinterkräksjukan kan likna andra magsjukdomar. Det som skiljer är det plötsliga insjuknandet. Vinterkräksjukan börjar ofta mycket hastigt med kräkningar, diarréer och magont. Dessa pågår i ett till tre dygn. Man kan också ha feber, huvudvärk och muskelvärk. Vinterkräksjukan är en mag-tarmsjukdom som orsakas av ett så kallat calicivirus. Sjukdomen är väldigt smittsam. En enda person kan smitta ner en hel arbetsplats eller en förskola."

Vi var sjutton personer som firade jul tillsammans. Tidigare idag ringde min kusin och sa att fyra personer insjuknat och de funderade på matförgiftning, vi skulle höras senare för att ta en bastu men de ringde aldrig. För ett par timmar sedan började även vår stuga må kass. Syrran sover i gäststugan så henne vet jag inget om, Akira och jag mår bra än så länge men resten ligger med varsin hink bredvid sängen som de skriker i med jämna mellanrum.

Jag har alltid trott att jag är immun mot vinterkräkset men tar inga risker om jag kommer att vara den enda som kan ta hand om lillen. Därav munskyddet i fejan och whiskyn i magen. Inkubationstiden är 12-48 timmar så snart får vi veta vad jag går för.

Hoppas på Ståldaniel.

fredagen den 25:e december 2009

Julen 2009


Akira tyckte att det här med jul var ganska ball ända tills vi körde en ganska högljudd visa när han ammade i rummet bredvid. Men han hämtade sig efter en promenad. Lillefjant vann lätt tävlingen i antalet fådda julklappar, vi drunknar i hans prylar här. Själv kammade jag hem riktigt bra grejer och morsan har sålt lägenhet som hon generöst delade med sig av (så nu måste jag komma på något riktigt bra att köpa/göra) men bästa klappen var ändå en bild från Maria på mina två favoritpersoner. Den ska jag ha i ateljén.

En stor del av snön har regnat bort idag och vi har bara suttit vid brasan. Inte så dumt alls. Jag har fyra färska böcker att ta tag i och det ska jag göra.

Nu.

torsdagen den 24:e december 2009

Granrasism


Julaftons morgon. Vid frukost stod tv:n på i bakgrunden, morgonprogramledaren bad oss att skicka in bilder på våra granar - och det gjorde folk. Otäcka disneygranar med julpyntade hundar bredvid. Inte en kvist låg fel. Obehagligt.

Jag tänkte att jag skulle bidra med granen pappa släpade in igår, här på landet hugger vi vår egen gran och det är inte så jävla noga. I år drog han in en jämntjock sak med midja men här är vi som sagt inte så petiga. Men. Den fick aldrig visa upp sin skeva skönhet i tv. Den blev avvisad.

I granvärlden är inte alla lika mycket värda. Det är ju tydligt.



onsdagen den 23:e december 2009

Danförespäkardan





Stillhet råder och på nyhetsfronten intet nytt men i morgon ska vi fira Jesus så det står härliga till. Även mammon är inbjuden viskas det om.

Ett par, tre dödssynder ska man väl kunna bränna av utan problem.

Det var ju de enda med höga skaft.



Allt väl här i Narnia. Det snart dags att ta snowmobilen till bastun för att värma fötterna. Ty gummistövlar och snö är en dålig kombo.

tisdagen den 22:e december 2009

På landet igen

Alla har lagt sig och jag med snart. En kort blogg bara innan klockan slår tolv. Landet är precis så tyst och skönt och gött och en öl och lite glögg och några nötter och lattja lite med lillen och några kvällsmackor, en lite för stark whiskeydrink och så brasan förstås. Kallt ute och mycket snö. Inga problem att ta sig hit men att packa bilen krävde all min logistiska intelligens.

Nu väntar ett par veckors hårdsoftande.






Att ha våra gener är ingen garanti för att bli bra på bild.

måndagen den 21:e december 2009

Snart drar vi, snart.


Kunden som beställde en målning nyligen ville även ha samma verk i en begränsad och signerad upplaga. Trycken fixade jag häromdan på finaste 300-gramspappret men jag har dragit lite på själva signerandet. Eftersom beställaren kommer och hämtar hela rasket om en timme så var det hög tid att fixa men det gick helt utan problem. Fick till och med låna Marias finaste penna som hon fick när hon gick ut Berghs.

Annars har jag mest flängt runt efter jeans idag, jag hatar som sagt att shoppa men mina kläder håller på att falla samman. Fick tag på motljusskydd (400 spänn för en plastbit) till min kamera och så något mer som jag inte kommer ihåg just nu. Eftermiddagen har spenderats med svärmor och familj på favoritjapanen runt hörnet. Nu längtar jag bara efter att lämna stan. Det ska tydligen vara en halvmeter snö vid stugan så antalet promenader med barnvagnen blir nog lite begränsade.

Istapparna som bildats vid vår dörr har liksom kapslat in lysdioderna och sprider ljuset genom sig. Rätt fint.



söndagen den 20:e december 2009

Det går bra nu.



Vissa dagar händer det så mycket att man inte ens har tid att sätta sig och blogga förrän det knappt är en timme kvar på dygnet. Och jag styr ändå helt över min egen tid. Många timmar har gått åt i ateljén för att beta av det som behöver göras innan jul, är inget roligt att sitta vid brasan i stugan om man har grejer hängande ovanför sig. Och då snackar jag inte om mistlar.

Tidigare idag hämtades målningen ovan av ett par nöjda köpare. Det har säkert varit ett tiotal förfrågningar på den bara det senaste året men ingen har slagit till. Jag kan inte annat än att gratulera köparna och hoppas att alla som missat chansen ångrar sig riktigt hårt. Denna målning var en av de få som fanns kvar från 2007 och det känns faktiskt lite vemodigt att bli av med gamla kära "Transit". Men jag hämtar mig nog och hör du någon skratta så är det bara jag som är på väg till banken.

En bra avslutning på ett bra konstår.

lördagen den 19:e december 2009

En helt ok dag.

Idag brände vi av det sista av julhandlandet. Förutom vädret så var det inte fullt så vidrigt som man skulle kunna tänka sig. Turisterna måste befinna sig på annan ort. Efter ett par timmar på stan sög det till i öltarmen och vi gick till Bishop Arms på Folkungagatan och tog ett par öl, käkade fish & chips och gullade med lillen. Han skötte sig finfint. När vi kom hem slog jag in löjliga mängder paket och sen däckade både Akira och jag i babygymet.

Tyvärr orkade jag inte ta upp kameran när vi såg tanten som drog två skällande taxar i en liten shoppingvagn, det hade blivit en bra bild. Men här är dagen i övrigt:

Det var ovanligt mycket orber i luften idag.


Och så snöade det en del. Förbannade snöjävel!


Pappan, sonen och favoritölen just nu (Weihenstephan).



Ett ögonblick senare. Tvättlapp tack.

fredagen den 18:e december 2009

Ingen hybris här.



Om någon undrar så är det såhär den ser ut. Målningen som såldes alltså ('Zeitgeist' 120x80 cm). För ett par år sedan räckte det med tio papp om man vill äga ett verk av mig, nu kostar de tjugofem. Det är mycket pengar och man kan få en liten bil, en jättetv eller några veckor i Thailand för samma summa. Men i jämförelse med vad mina grejer kommer att kosta om ytterligare ett par år så är det peanuts.

Japp, så är det.

Vad skulle vi annars druckit?



Igår var det invigning av Jocke och Malins ateljé slash arbetsplats vid Skärmarbrink. Drycken det bjöds på var förstås rödtjut. En trevlig kväll och skönt att träffa lite folk.

Idag har jag fortsatt den urbana jakten på kapitalvaror av olika slag. Jag hatar att shoppa (vilket larvigt ord förresten). Hatar. Inte blir det bättre av smällkallt väder, isiga trottoarer och ständig oro för fallande tappar. Jävlavinterjaghatardigså.

Men nu är jag glad igen för precis alldeles nyss ringde min gallerist och meddelade att han sålt en målning. Ka-tjing.

torsdagen den 17:e december 2009

Ingenting

Bebis sover och hans mor är ute och handlar jul. Jag känner för att skriva men vet inte om vad, snön gnällde jag ju på igår och så väldigt mycket har inte hänt sedan dess. Ingenting faktiskt.

Äh, jag slänger in en slumpmässig bild och låter det vara bra så.



onsdagen den 16:e december 2009

Vinter - vad är grejen?



Idag har jag flängt runt som en idiot. Det är ju tydligen jul snart och jag vill inte se skymten av stan igen. Inte sitta på fler bussar, trängas i flunsiga tunnelbanor eller kryssa mellan turister på jävla Drottninggatan. Nu får det räcka. Men om mindre än en vecka flyr vi till landet och återkommer inte förrän nästa år. Fan vad skönt.

Bilden ovan tog jag genom vårt köksfönster igår. Jag är inget fan av snö (om jag inte står på en bräda) men visst kan det vara ganska vackert. Men detta är ändå en vidrig årstid, när jag blir stor ska jag emigrera till ett människovänligare klimat. Öppna en bar på någon strand och bara såsa. Ta tag i surfandet igen och låta dagarna vara som de kommer. Skriva en bok. Så kan ni som vill stanna kvar här huttra.

Ja, så får det bli.

tisdagen den 15:e december 2009

Det viktigaste är att revisorn blir glad



Uppdraget som jag har gafflat om ett tag är klart nu. Känns skönt att dunka iväg en rejäl faktura det sista man gör innan jul. Detta innebär att årets resultat för mitt företag slutar på plus och det gillar min revisor. Jag grinar ju inte direkt heller.

Akira är inne i en liten åskmolnsperiod och det är ganska tröttsamt för alla. Mest för Maria förstås som har honom hela dagarna just nu, men att inte få sova på nätterna sliter på oss båda (jag slipper dock ammandet och kommer betydligt lindrigare undan). Men för det mesta är han ett litet solsken och nu ligger han och gurglar i sitt nya babygym efter att ha skrikit som besatt i nästan en timme. Livet går upp och ned väldigt snabbt i hans värld.

Just det ja, verket ovan heter "Succeeds all" är i blandteknik på duk och mäter 120x80 cm. Klicka på bilden för att se större.

Länka till mig och inkassera kärlek



Jag har fått kontakt med många människor via nätet som jag troligtvis inte skulle ha träffat i annat fall och Zinat är en av dem. Denna begåvade och oändligt positiva person är en inspiration så gå på hennes föreställningar, köp hennes böcker och ladda ned hennes sommarprat på P1. Nu.

måndagen den 14:e december 2009

Projekt STHLM - N.Y.

Nu ska vi på allvar börja ta tag i nästa års stora mission som är att flytta till New York i några månader. Tanken är vi ska vara lite föräldralediga men även jobba med nya projekt, dessutom ska jag försöka nästla mig in i konstvärlden där. Lillefjant ska få lite världsmetropol i sitt liv och hänga i Central Park. Det kommer att bli gött och på tre månader hinner man nog med en del.

Vår plan är att byta boende med någon på Manhattan genom de bytessajter som finns och steg ett är förstås att visa vårt lilla hus där. Så igår plåtade jag från alla håll och vinklar, ikväll lägger vi upp hela rasket och sedan är det bara att hoppas att vi hittar någon som matchar.

Skulle DU känna någon som bor i N.Y. och som letar efter tillfälligt boende i Stockholm april-juni 2010, så hör gärna av dig. Vi är intresserade av det mesta och kan erbjuda boende i ett 1880-talshus i två våningar med en fantastisk gård, fem minuters promenad från Götgatan.












söndagen den 13:e december 2009

Lite kärlek som omväxling



Akira träffade Milly för första gången idag och det var kärlek vid första ögonkastet. De tittade på varandra, greppade varandras händer och log. De kommer nog att bli goda vänner.

Milly är för övrigt anledningen till att Akira finns. På hennes pappas (Crilles) trettiofemårsfest för exakt ett år sedan berättade han att de skulle ha barn. Jag blev naturligtvis glad för deras skull och fick i glädjeruset för mig att vi också borde ha ett så att vi kan vara pappalediga tillsammans. Maria - som även hon hade petat i sig ett och annat glas - nappade på idén och mindre än två veckor senare var hon gravid.

Tack för det Milly.

Om nazister och bröllopsdikter.

Jag tycker att den där debatten om bröllopsdikterna är lite märklig. Folk blir jätteupprörda för att några utvalda poeter inte vill skriva hyllningsdikter till Victoria och hennes überbegåvade gymsnubbe (visste ni att han skrev 0.1 på högskoleprovet?). Ska man som konstnär inte få ha lite principer och välja själv i vilka sammanhang man vill synas? Om det istället var nazister (inga jämförelser i med kungahuset i övrigt, jo lite förresten) som ville ha lite material och man tackade nej till detta, skulle någon bli upprörd då?

Appropå nazister förresten, SD har gjort en vallåt. Jag vill egentligen inte ge dem utrymmet men detta är bara för mycket. Vilket mörker. Vad är det för idioter som kan tänka sig att rösta på de här dårarna? Det känns inte bra att bo i ett land där 5-7% av befolkningen tycker att detta är ok.

lördagen den 12:e december 2009

Jag sysslar inte med välgörenhet.



Min gallerist kom och hämtade flera målningar idag, några ska till galleriet och en av dem är troligtvis redan såld. Han fixar allt - hämtar, levererar och tar betalt. Det är det bästa jag vet när det funkar så för jag vill helst inte ha med köpare att göra. Dessutom är de flesta som kontaktar en direkt snickesnackare som tar upp ens tid. Minst en gång i veckan får jag förfrågningar via mejl och det är extremt sällan dessa kontakter leder till köp. Antar att de tycker jag är för dyr.

Beställningsjobbet rullar på. Jag har lovat att ha målningen klar till på tisdag och det ska nog inte vara några problem. Vissa skulle säkert anse att jag säljer mig men jag har faktiskt inga problem med att måla på beställning, inte så länge uppdraget är fritt. Jag har fått några ledord att utgå ifrån och slutverket kommer inte att skilja sig från mina övriga verk - jag kompromissar inte. Däremot tar jag ganska bra betalt, jag sysslar inte med välgörenhet. Inte längre.

Uppdrag nr. 2 (illustrationen för Stockholmshem) är på gång den också även om det jobbet har hamnat i skymundan den senaste tiden. Det får bli nästa veckas mission.

Und so weiter.

fredagen den 11:e december 2009

Några frågor på det?



Tror inte riktigt att trångheten framgick till fullo i mitt förra inlägg. Såhär illa är det.

Nu har jag suttit alldeles för länge och gjort saker jag inte riktigt ska. Imorgon kommer min gallerist och hämtar tavlor så jag måste packa, tur att jag fick så mycket bubbelplast från Finland.

Den där lådan igen.



Det går liksom inte att ignorera det faktum att det står en skitstor låda i ateljén. Vad jag än gör så är den i vägen. Men den är väldigt gediget byggd och jag kan bara inte göra mig av med den nu när jag fått den till skänks. Dessutom är den smockfull med tavlor och det problemet blir jag ju inte av med genom att dumpa lådan.

Det finns egentligen bara en lösning det vet jag ju. Nästa år ska jag ta tag i det, nu måste jag måla.

torsdagen den 10:e december 2009

En fantastisk brygd.

Jag lovade att återkomma med en heltäckande öltestarblogg men jag orkar inte. Kanske för att jag provade 24 öl igår. Men vann gjorde hur som helst en belgare (Chouffe Houblon Dobbel IPA Trippel, 9%) med ett det heltäckande omdömet 'bra skit'. Synd bara att den kostar 70 kronor flaskan (om man ens får tag på den).

Om någon tycker att det verkar vara många märkliga öl på listan så beror det på att Anton jobbar med öl och kan ordna lite speciella grejer. De fyra översta på listan kommer alla från hans stash. Bra vän det där.

Testpatrullen.


Öl är på allvar.


Ju grumligare desto bättre.


Anton och vinnarölen. 35 poäng av 40 möjliga.



Rangordning från höger till vänster (klicka på bilden för större).

Ateljé sökes!

En stor låda med tavlor från Helsingfors har just anlänt och det blev smärtsamt tydligt hur fjuttig min ateljé är och att jag verkligen, VERKLIGEN behöver en större. Här går knappt att röra sig nu. En glad överraskning när jag öppnade lådan var att den var fullsmockad med bubbelplast - det är hårdvaluta i min business.

Nu har jag en hel del mail att skicka eftersom många har väntat på dessa verk. En heltäckande blogg om gårdagens ölprovning kommer senare.


Precis som en hund satte jag mig på bautalådan för att markera att den tillhör mig.



Ateljé sökes på Södermalm. Gärna skitstor och asbillig.

onsdagen den 9:e december 2009

Befria kungafamiljen.



Jag har tänkt göra det länge men har prioriterat andra saker eftersom min ekonomi varit sisådär. Men nu är jag äntligen stolt medlem i Republikanska föreningen.

Det som verkligen fått bägaren att rinna över är allt fjams runt de stundande bröllopen och hela cirkusen runt detta (Love Stockholm 2010? Jösses.). Jag vet att många i detta land älskar kungahuset och allt vad de representerar (hej moster!) men jag är inte en av dem. Jag tycker det är en pinsam och förlegad kultur som borde förpassas till historien. Vill du ha lite fler argument varför Sverige borde bli en republik - titta här.

Nu ska jag måla.

tisdagen den 8:e december 2009

Jag är ingen naturmålare.



Det har gått ganska ok idag. Allt har inte riktigt gått min väg men det artar sig. Om en målning går helt smärtfritt ska man börja bli orolig - slutresultatet blir sällan bra då.

Idag har jag bl.a. målat ett par måsar. Jag gillar att måla måsar. Inte för att jag är en naturmålare eller så men de är förbaskat lätta att få till och så representerar de något skönt kitschigt som jag gillar. Många ogillar fåglar i verkliga livet men jag älskar dem alla. Till och med de halta och lytta små duvorna på Hötorget.

I morgon ska vi ha ölprovning hemma hos oss. Jag, några vänner, en trerättersmiddag och en sisådär tjugofem bira att testa. Att inte ha något upplägg är själva upplägget, vi testar högt och lågt, ljust och mörkt och framför allt jävligt många. Vinnare och protokoll kommer självklart att redovisas här så småningom.

Att vara konstnär



är som att vara ensam kvar på dagis med alla färger och leksaker framme. Det är bara att röja loss. Ingen säger åt en vad man får och inte får göra och ingen kommer och hämtar en när man har som roligast. Ibland undrar man var alla andra barn tagit vägen, men det är inget att haka upp sig på. Man får ju göra som man vill.

Och precis som på dagis så är det fruktstund då och då.