torsdag 12 augusti 2010

En ölgubbes bekännelser



Det drog ut lite på tiden när jag skulle möta upp min vän på Långholmen, han ska hyra en båt och gubben (det är alltid en gubbe) var sådär pratsjuk som segelbåtsgubbar kan vara. Men det gjorde mig inte ett dugg, jag hade ju en kasse öl och en favoritsysselsättning är att titta på folk som joggar. Inte för att jag tycker det är intressant rent sportsligt - jag är tämligen ointresserad av sport - eller imponeras av deras uthållighet utan för att jag själv slipper kuta runt med ett högrött ansikte och tajts upp i röven. Jag sitter istället och njuter av livet vid kanalen och mår väldigt bra medan de flämtar förbi och knappt vill titta på mig. Jag är en nagel i ögat på flåshurtarna.

Sitta där och ha det gött en vanlig torsdag när klockan är kvart över åtta och man måste jogga en tur innan det blir kväll för då börjar Sopranos och så ska man lägga sig så man kommer upp imorgon och kanske kan jobba in en timme så man kommer loss och kan jogga ett varv för till helgen ska man ju äta kräftor och dricka snaps och alla vet ju hur mycket kalorier det är i alla pajer och allt runt omkring och så dricker man ju öl och Jenny har ju alltid med sig cheescake och herrejävlarjagläggermignerochdörpåengång.

Jag vet inte varför jag njuter av det, men det gör jag. Som fan.