Jag är tillbaka i stan och nu är det iordningställandet av ateljén som gäller. Först av allt måste golvet fixas, det funkar inte med en äcklig kontorsplastmatta. Det fattar ju vem som helst att inget ordentligt blir gjort i en sån miljö. Men jag pallade inte riktigt med att måla själv så jag bad en snubbe jag känner fixa det. Det aset missuppfattade dock allt och gick och köpte blå färg så nu måste jag måla om allt imorgon. Typiskt.
Men annars känns det sjukt bra, äntligen får jag vara en del av ett konstnärskollektiv igen, det är något jag saknat sedan jag slutade konstskolan 2004. No more sitta själv i ett litet rum och inte träffa en människa på dagar och bli lite knäpp och handlingförlamad av ensamhet men samtidigt intala sig själv att det är gött att få vara i fred. Nu får jag ett utbyte med andra konstnärer och samtidigt kan jag stänga dörren om mig när jag vill.
Jag har hittat hem.
