Varje minut utan huvudvärk är helt fantastisk. Igår vid den här tiden kunde jag knappt sitta och prata, nu är jag bara väldigt förkyld men har inte ont någonstans. Det är underbart. Jag är så glad att jag nästan alltid är frisk.
När jag jobbade på SF i ett och ett halvt år så var jag nog den enda i personalen som aldrig var hemma pga. sjukdom. Inte en enda gång på 540 dagar. Jag gick till jobbet väldigt bakfull ganska många gånger men jag var aldrig sjuk. Runt omkring mig var det alltid problem för att folk drabbats av olika åkommor - jag tyckte de verkade vara klena. Svaga åttiotalister tänkte jag. Men såhär har det varit nästan hela mitt liv. Folk runt omkring mig sjuknar in hela tiden och jag bara duracellar på. Jag har lite teorier om varför men det tar jag en annan gång.
Denna dag har varit väldigt soft. Ja, för mig och Akira iallafall, Maria har ett jobb hon måste slutföra innan helgen är över. Plutten och jag har mest vilat. Och så åkte jag till den lilla affären någon mil bort och fyllde på mat- och medicinförråden. Jävlar vad dimmigt det var - jag gillar verkligen dimma. Allt blir vackert, mystiskt och mjukt.
