Så kom han till sist. Kalle. Fullsmäckad med historier från hela USA och Mexico (han har flängt runt här sedan februari) och vi tog några öl på terrassen innan barrundan i kvarteret. Vi hade en grym kväll. Vänner - det är bra grejer det.
Kalle - the living roadmovie.
Som synes kör jag på min nya färgglada stil fullt ut.
Äntligen fick jag gå till Mars Bar, exakt så sunkigt och bra som jag hoppats på. Bartendern var betydligt fullare än oss.
Bara hårdrock i jukeboxen.
New Yorks dassigaste? Och inget lås fanns det heller.
