Jo, det är när man efter tre jobbiga nätter äntligen får sitt barn att sova hyfsat men den fjärde natten får barnet feber i några dagar och allt man har gjort raderas ut. När man sedan ska få tillbaka barnet i sömnvanorna man lärt det går det inte. Överhuvudtaget. Det har istället blivit värre. Ungefär som när han över en natt glömde bort hur man använder en nappflaska - livet blir onödigt jobbigt.
Maria får sova otroligt lite när han ska ha uppmärksamhet varje halvtimme natten igenom och själv blir jag förstås påverkad, men inte lika mycket. Vi har provat att jag ska ta honom under natten men det har funkat ännu sämre. Då får ingen av oss sova. Som det är nu kan jag åtminstone gå upp tidigt på morgonen så att Maria får sova ett par timmar efter helvetesnätterna.
Jag vet att det låter gnälligt och det gör inget om vi inte får sova så jättemycket jämt. Det som är så störigt är att vi hade honom ju och så hostar en ungjävel i hissen och vi hamnar på tio minus. Fan, fan, fan.
Det är så jävla segt det här.
