tisdag 20 oktober 2009

En paradox kanske.

Jag började dagen med att ta tag i ett gäng samtal. Jag gillar inte att prata i telefon så jag brände av allihop på en gång. Försäkringskassan, två gallerister och en konsthandlare. Det var som att riva av ett plåster - snabbt, enkelt och skönt efteråt.

Efter det tog jag en lång promenad med Akira runt söder. Jag gillar karga monokroma miljöer och glättigt tempo. En paradox kanske men sån är jag. Här är lite grejer vi såg: