För första gången sedan Akira föddes var jag på fest* där jag drack i annat syfte än enbart för att det var gott. Det var dags att bli lite packad helt enkelt. Naturligtvis sammanföll detta med att jag i morse var tvungen att gå upp i ottan för att möta den finska galleriassistenten vid Vikingterminalen. Typiskt. Jag som nästan glömt bort hur det känns att vara bakis. Kallt var det också.
Jag fick mitt tavelpaket och vandrade hemåt igen. Långt ned på Folkungagatan finns detta hus, ser precis ut som något gammalt charterhotell på typ Mallis. Den fantastisk utsikten får man på köpet.
