Vårt hem ser allt mer ut som en koja. En vuxenkoja med kuddar och filtar överallt som gjord för barnhantering. Vi har ju inte plats för något ordentligt skötbord där nere och på övervåningen finns inte en chans. Men fotöljen är helt perfekt. Förutom när han pissar. Men nu har jag täckt in ryggen med handduk. Bring it on kiddo.
Något namn har vi ännu inte men nu testar vi namn nr. 2 (av 3). Det känns bra men det gjorde ettan igår också. Kan ge mig på att trean passar toppen imorgon. Man har tre månader på sig sedan får man väl bara ett namn tilldelat. Nåt mesigt tioitoppnamn kanske? Då får det bli Jukka-Pekka istället. Jukka-Pekka Milton.
Jag har bestämt mig för att - om inte sluta skriva om mitt liv som nybliven förälder - iallafall tona ned det lite. Detta är främst en blogg om mitt skapande, inte hur många skitiga blöjor jag bytt eller hur trött jag är. Visst är detta med skrutten en stor grej men det får finnas gränser. Jag lovade mig själv för länge sedan att inte bli en sån där förälder som bara maler på om sitt barn. Inte till någon som inte vill lyssna iallafall och jag kan tänka mig att de flesta som följer en blogg som heter Förnamn Efternamn - KONSTNÄR inte främst läser den för att få amningstips.
Detta medförde dock ett problem. Vad ska jag skriva om när allt i mitt liv just nu snurrar runt ett knappt fyra kilo tungt, hungrigt knyte? Jag har liksom inte varit utanför dörren idag. Ateljén känns som den ligger en mil bort. Men det löste sig självt så vackert, inom loppet av ett par timmar så hände tre roliga konstrelaterade grejer idag.
Först blev jag kontaktad av Kulturstan som undrade om inte jag hade lust att blogga där under Kdebatt som de håller på att bygga upp. Klart jag ska göra det, jättebra exponering. Sedan får jag ett mejl från en kvinna i Göteborg som gillar min konst och har kollat upp utställningsmöjligheterna där åt mig. Hon hade kontaktat några gallerier hon tyckte verkade bra och rekommenderat mig. Stor komplimang. Vem vet, kanske leder det till något?
Och sist av allt. DN ringde och undrade om jag ville ställa upp på "DN Gratulerar" eftersom jag fyller 35 nästa vecka. Artikeln ska handla om min konst, kärleken och livet. Iallafall enligt reportern som ringde. Det är en ganska stor exponering i papperstidningen och när jag googlade såg jag att Karin Mamma Andersson var med för ett tag sedan. Kolla här. Då är det väl på tiden att jag också är det. En journalist kommer hit imorgon för att intervjua och plåta. Spännande.
Nu ska jag gå och lämna tillbaka en packe dvd:er vi inte hunnit kolla på. Japp, du läste rätt. Vi går fortfarande och hyr filmer. 1900-talet släpper vi inte så lätt.
barn, bra dag, funderingar, konst, DN,
