Man kanske skulle skaffa en till?

Sov nästan inget inatt, snurrande fjant vaknade kl 06.45 men jag lyckades hålla kvar honom i sängen till 8. Han är förkyld, jag är förkyld. Han gnäller, jag är trött. Inte äta, knappt sova på dagen (därmer inte jag heller). Hostar. Klockan 17.30 lämnade jag över honom till Maria och flydde till ateljén, nu blir det jobb här till kl. 23.

Jag ångrar verkligen ingenting, livet skulle vara otänkbart fattigt utan Akira. Men. Vilket jävla glidarliv vi hade förut, nästan så att det är svårt att fatta nu. Kunde sova så länge man ville, gled i väg till ateljén och jobbade, kände man för att festa var det inga problem varken på kvällen eller morgonen därpå. Vi reste mycket och gjorde vad vi ville. Precis vad vi ville, hela tiden och det är jag så glad för. Teflonliv.

Tillvaron då och nu är två ganska olika saker, jag har inte ändrats som person (förutom att jag blivit lite blödigare när barn far illa i verkligheten och på film) men vissa grundförutsättningar har ändrats. Det gör inget, men ibland blir man jävligt trött.

Även solen har fläckar

Idag har jag fotat målningar och redigerat bilder, det var ett helvete att plåta i stormen (inomhus funkar inte). Och så köpte jag fem skivor klassisk musik men hann bara lyssna igenom tre för jag pallade inte spendera mer tid i ateljén med en krånglande dator. Gjorde klart bokföringen istället och drack alldeles för starkt kaffe. Känner mig trött och oinspirerad så det blir inte mer skrivet idag än såhär. Sorry.

Fyra poliser och jag

Tanken var att vi skulle på konstmässan Market idag. Men 13 minusgrader och snöstorm gjorde att vi tänkte om. Det är inte jättelångt dit men barnvagnspromenaden skulle troligtvis ta knäcken på oss (SMHI varnar Stockholmarna från att gå ut idag) och hur kul är det att kolla på konst då? Istället går jag ensam till Supermarket så får vädret lugna ned sig lite tills imorgon. För det här är fan inte ok.

Gårdagens fest var kul. Det är inte så ofta som man sitter och dricker bärs med lagens långa armar men eftersom värdinnan är konstapel hade hon bjudit in några kollegor. Och det var inte den typen av fest där man går runt och minglar lite, utan en klassisk sitta-runt-ett-bord-och-dricka-sprit-fest. Musik, tv-spel och rundpingis. Måste erkänna att jag inte kände mig helt avslappnad till en början men alkohol har ju en tendens att ordna till sånt.

Det var skönt att få några fördomar krossade, det finns nog gott om schyssta poliser där ute. Iallafall minst fyra.

Allt har en baksida.

Idag kom mitt luktsinne tillbaka. Att vara förkyld är rätt segt men det har ju vissa positiva sidor. Men nu luktar alltså skiten skit igen.

Jävla muppdator.

Idag var första dagen i ateljén på länge. Tänkte inte måla eller något men hade lite administrativa grejer att ta tag i. Då behöver jag datorn men den har haft en sån där jävla muppdag. Jag hatar Vista. Jag hatar HP. Jag blir galen när inget händer och har mest suttit och stirrat på den där satans snurrande ringen medan datorn har raspat och låtit och laddat och jag vetefan vad.

Nu är klockan över fem och jag har inte hunnit med hälften av vad jag skulle göra för att allt tar en sån jävla tid. Frustrerande. Jag måste döda vistaskiten och installera Windows 7 men jag hinner ju aldrig.

Nästa dator blir definitivt en mac.

ateljé, skitdag, knas,

Jävla skitdag.

Jag är inte vidskeplig men om det var fredag den 13 idag skulle jag nog konvertera. Trodde jag på gud skulle jag undra vad jag gjort för ont. Bodde jag på Tahiti skulle jag misstänka vodoo. Ja, ni fattar. Så länge vi var i stugan var allt fridens men så fort vi satte oss i bilen började det att gå utför.

Bilen ville inte starta (trots att svärfar har fixat och mixtrat med den jättemycket senaste månaden). Efter några försök gick den dock igång och vi pustade ut och åkte mot Stockholm. Vi stannar till vid Kungens kurva för att köpa ett sånt där bäjbyskydd som man ska ungen i när man åker bil. Det är bra att ha när man åker från BB. Modellen vi ville ha var slut men de ringde och la undan ett i butiken på Kungsholmen istället. Lite segt att åka dit men va fan, bättre nu än sedan.

Det finns en ledig plats precis utanför butiken och eftersom vi bara ska in och betala den och sedan åka så bryr jag mig inte om att jag står några meter ifrån ett övergångställe. Det skulle jag ha gjort. När jag tittar ut från butiken efter typ 1 minut så står det en p-vakt och knapprar för fullt på sin förbannade lilla patetiska dosa. Jag förklarar situationen men blir bara bemött med några otrevliga ord och ett hånflin innan han lämnar över lappen. 900 kr. Jag är övertygad om att många p-vakter egentligen skulle vilja vara poliser egentligen men fick för låga poäng i testerna. Istället får de spatsera runt i sina löjliga kepsar och leka polis. Jag känner ingen sympati för dem.

Det fåniga är att jag aldrig ställer bilen utan att veta att den står ok, faktum är att jag aldrig fått varken parkeringsbot eller blivit stoppad för fortkörning en enda gång under de 17 år som jag haft körkort. Inte en enda bot. Men denna gång skulle vi ju bara in och hämta en grej, det tog totalt 2 minuter. Visst kunde jag suttit kvar i bilen och vaktat men eftersom Maria är höggravid så ville jag hjälpa henne att bära. Barnstolen blev nästan tusen kronor dyrare och jag ett skop bittrare. Och suget att flytta från stan blev dubblet så stort.

Men det slutar inte där. Nej då. När vi kör hemåt märker jag att bilen rullar lite trögt. Eftersom jag börjar få lite erfarenhet av begagnade bilar så vet jag att det är dåligt. Bromsarna har låst sig. Jajjamensan, jag skulle inte säga att fälgarna glöder men det fräste när jag hällde vatten på dem. Känns sådär att ha en bil med pajjiga bromsar när vi snart ska flänga in till BB för att klämma ut Skrutten. Som tur är har vi bra folk omkring oss. Svärfar åker från Uppsala i morgon bitti och fixar problemet.

Nu är det väl inget mer? Nja, inget stort iallafall. Men datorhelvetet håller på och strular sådär som den gör ibland. Hackar och tuggar och försöker installera och uppdatera och jag vill inte veta. Hata vista. Hata vista. Hata vista. Egentligen hade jag tänkt att börja måla idag men jag tror jag struntar i det. Färgen skulle väl explodera, dukarna brinna upp och penslarna falla i bitar. Imorgon blir nog en bättre dag.

Jo. Det kunde visst bli värre. Jag fick precis nu ett mail från konstnärsnämnden där de avslår min ansökan för stipendiet för internationellt kulturutbyte. Kanske blir det ingen utställning i Liverpool heller? Skit. Jävla skitdag.