Välkommen till Stockholms Brooklyn

Ok, jag är den första att säga att Platform Stockholm är här för att stanna. Det är här de bästa festerna kommer att hållas och det är här allt kommer att hända - vi har en egen tatueringsstudio liksom. Så varför sitter jag här (ett par trappor upp) och bloggar?

För en liten stund sedan.

Frida & ja.

Alla är uppklädda.

Och så.

Carlos planerar en gadd.

En dag på landet

Vi åkte till lilla affären för att handla, på vägen dit hittade vi lite hästar. De fick äppelskruttar och verkade gilla Akira.

Vi stannade vi den gamla kyrkoruinen.

Inne i den finns svingamla gravstenar, bl.a. denna som delar budskapet på min arm.

På kvällen drog vi ned till klipporna och kvällsbadade.

Det var svinkallt i vattnet idag.

Dagen outfit

Idag är det midsommarafton och jag ska ha på mig det finaste jag har - min nya tatuering. Och så kanske en tröja och ett par byxor.

En tidig summering

Vi har prickat av det mesta på våra listor så nu driver vi mest runt och har det gött. Jag har blivit av med de sista katalogerna (vilket inte var helt lätt, ytterligare två ställen tackade nej utan att ha sett ett streck) så nu är det bara att vänta och se. Men det sista galleriet jag pratade med kändes rätt lovande, galleristen var positiv och jag som fått ett par öl i mig snackade upp mig själv rätt bra. Att jag inte tänkt på den taktiken tidigare.

Även om jag inte har jobbat ihjäl mig när det gäller att hitta ett galleri att samarbeta med så är jag ändå rätt nöjd - jag har fått ut en hög kataloger och skivor till gallerier i Chelsea, Soho, Lower East Side och Williamsburg. Massor med människor som inte hört talas om mig eller min konst tidigare har numera en aning och kommer kanske ihåg mig till nästa gång. Eller minns mitt shit om de får en lucka i schemat som behöver fyllas. Eller vad som helst. Jag står på hundra plus nu jämfört med ett par månader sedan.

Jag blir inte knäckt om inget galleri hör av sig denna gång, för att jag kommer att försöka igen, och igen och igen. Att ge upp är inte min grej. Jag uppfyller alltid mina mål.

Tog en grym bild från vår terrass igår. Helt oarrangerad (klicka för att se ordentligt).

"Utställningen" med "Mr. Brainwash" (från Exit through the giftshop) var ett stort skämt. Som en parodi på konst/gatukonst.

Idag åt vi Macaroni & Cheese på en Michelinlistad krog på vår gata. Med tryffel och tre sorters ost. Svingott (och vår dyraste måltid hittills). Tack svärmor!

Ser inte den andra armen väldigt naken ut?

Hörnet som pryder omslaget till Beastie Boys "Pauls Boutique". Biran kostar en och en halv buck.

Kom ihåg att du är dödlig

Ibland har man sån jäkla tur. Hur är det liksom möjligt att den perfekta tatueringsstudion ligger runt hörnet från oss och att tjejen som ska tatuera mig ratar min asfula skiss (som jag verkligen ville ha) och gör en ny grym istället? Att hon dessutom är typ expert på text och älskar att göra sådana tatueringar är ju nästan osannolikt. Hade jag gått till fel ställe kunde allt gått åt skogen.

Jag älskar när saker bara löser sig.

Det var precis som i Miami Ink

Jag hade inte tänkt göra min egen design på tatueringen egentligen, har hela tiden sagt att det skulle kännas bättre och roligare om någon annan gjorde den. Ändå satt jag hela morgonen och skissade på en grej - som jag var grymt nöjd med - och tog den till tatueringsstudion. Jag blev tokdissad. Rejält sågad. Och kanske med all rätt eftersom jag inte riktigt vet vad som håller eller ej för en tatuering. Det var ju därför jag skulle låta någon annan göra jobbet, råkade bara glömma bort det.

Hur som helst, hon ska skissa upp en ny grej nu när hon vet vad jag vill ha. Jag tror att hon sätter ihop något grymt och imorgon kl. 3 är det dags. Äntligen!

Kolla den fina tomten.

Det är exakt sånt här jag kommer att sakna. Bland annat.

Hells Angels NYC's högkvarter ligger nära där vi bor.

Eftersom det inte blev någon gadd idag så gick jag till baren med den goda weissbieren och tröstade mig. På muggen hängde den där spegeln som påminner en om att tiden rinner iväg. Det blev ett bitterljuvt besök.

Men då gick jag och mötte upp Akira och Maria vid vår lokala lekpark och allt kändes ljusare igen.

Allt faller på plats!

Det har hänt så mycket idag att jag inte vet var jag ska börja, det får bli i punktform.

Vi kom äntligen in på Guggan. Det var inget vidare, mycket navelludd på väggarna. Men byggnaden var mäktig förstås.

FN-skrapan var en stor besvikelse. Inte en flagga var hissad och var hade de gjort av den där ihopknutan pistolen? Men nu har jag varit där.

Vi käkade grym mat på Plump Dumpling efter att ha gått en miljon kvarter i cp-värme. Kineserna ville gulla och var högljudda men Akira har lärt sig det nu.

På kvällen gick vi på en vernissage bara några kvarter bort. Det var mest video och så lite performance. Jag har dissat stället lite när jag kollat upp gallerier men det verkade riktigt grymt så jag får nog omvärdera. Vi såg mer bra konst där under en halvtimme än vad vi gjorde på hela Guggenheim.

På väg hem från vernissagen gick vi förbi tatueringsstället som jag plåtade precis i början när vi kommit hit. Nu gick vi in och kollade och jag tror att jag hittat vad jag vill ha! Jag ville ju också att en tjej skulle göra den och det visade sig att tjejen som satt och gaddade hade gjort designen och kunde fixa en variant på den om jag kom tillbaka nästa vecka. Lätt jag ska.

Och kanske det bästa av allt - när vi satt på terrassen och kollade igenom dagens bilder kom ett mejl från hemnet. Maria har någonslags autobevakning på området vi är intresserade av. Och där var den plötsligt - lägenheten vi har letat efter! Visning samma dag som vi landar visserligen så det är lite att ordna om vi skulle ha en chans att få den. Lånelöften, värdering av vår nuvarande och sånt. Men va fan, det ska väl inte vara omöjligt. Den är helt perfekt med jättebalkong i kvällsol, nära vattnet och bara fem minuters promenad från min nya ateljé. Styrelsen funderar till och med på att köpa en båt till föreningen. Det blir inte bättre.

En stående bild till. Det får inte bli en vana det här.

En del tror att Akira är en tjej. Folk är så konstiga.

Okejrå, lite mäktigt var det. Men bara lite.

Tre svettiga laxar i en laxask.

Det var egentligen sovdags för lillen men han har hållt oss vakna så mycket att vi tyckte vi kunde ge igen lite. Han tyckte bara att det var kul dock. Akira vs. oss 100-0.

Tatueringar, skägg, muskler och jag

Detta är andra gången (av två möjliga) som jag kommer hem ogaddad från en tatueringsmässa. Inte ok. Jag var dock extremt nära att tatuera ett old school-hjärta på insidan av handleden men jag pallar inte riktigt med tanken på att ha nålar stickandes där. Efter några whisky kanske?

Jag fick iallafall några uppslag, lite ideér och massor med visitkort. Vi har en månad kvar i stan så jag hinner lätt göra något om jag vill. Fast allra, allra helst skulle jag vilja tatuera mig i Japan. Det borde snart vara dags att åka dit igen.

Roseland Ballroom. Gammal skön lokal.

Jag smälte inte in helt bland alla skägg och muskler.

Traditionellt japanskt handhackande.

Det enda jag fick med mig var en tisha från Hells Angels NYC. Deras klubblokal ligger bara några kvarter från oss så man kan nästan säga att jag är medlem nu.

På vår gata var det full fart som vanligt när jag kom hem. Vi bor där vid gatlyktan i mitten.

Jag tar med mig ett par tusen ändå

Jag går ju i lite gaddningstankar och då passar det ganska bra att det är en tatueringsmässa i stan nu. Jag kommer kanske inte att sätta mig under nålen idag men det är ett bra tillfälle att se vilka av New Yorks studios som är ok. Eftersom det ligger en i varje gatuhörn menar jag.

Helst skulle jag vilja hitta någon tjej som gör det, de är definitivt färre men brukar vara de mest begåvade.