Out of office ett tag till

Billigt material

Idag struntade jag i ateljén och jobbade utomhus istället.

Halvskabbig bolåda i höghus - hörde jag tre mille?

Nu bryter jag min bara-skriva-om-konst-policy men det är ju söndag så jag skiter i det. Vi var och tittade på lägenhet #2 idag, den där skabbiga. Det var inte så farligt (intalar vi oss) och vi är så sugna på att flytta nu så vi går med på det mesta. MEN - den har fantastisk utsikt, dagis snett över gatan och jag får 3 minuter till ateljén. Allt jag önskar här i livet numera (för ett halvår sedan var kravet ett gammalt hus med hiss på "rätt" sida byn, balkong mot havet med kvällssol, fixat kök och badrum, helst öppen spis men kakelugn fick duga i nödfall).

Till vår nackdel talar att folk badar i pengar och gärna säljer sin gamla mormor för att få ihop till kontantinsatsen i detta område. Det plus att det var töntigt fint väder och bara det drar väl upp priset ett par hundra lax. Men snart vet vi.

Här SKA vi bo. Banne mig.

Lillen trivdes direkt.

Älska public service

Sitter i ateljén och tittar ut över snöhelvetet medan jag uppdaterar hemsidan, skickar fakturor och lyssnar på fel radiokanal för jag inte orkar sträcka mig en halvmeter och byta. Men jag gör det nu. Ahh, P1 om paradissnoken blir perfekt.

Nu måste jag jobbe.

Hoppas de inte satt onda ögat på mig bara

Jag vet inte om det är akut vinterdeppighet eller om jag verkligen åkt på något men jag känner mig inte helt ok. Åkte till ateljén med ambitionen att fixa till det allmäna utrymmet på vår våning tillsammans med mina grannar men när jag kom hit var det helt avstannat (färgen var slut) och när jag frågade vad som skulle göras fick jag till svar att jag kunde väl skrubba bort färgfläckar från golvet "innan de satte sig". Jo men visst, det var ju för att städa upp efter andra som jag gav mig ut i helvetesvädret och åkte hit.

Så jag gick in i ateljén och jobbade istället men efter ett tag drabbade den här förlamande mattheten mig och så snart jag skrivit klart denna rad blir det soffan igen.

Dö jävla vinter, dö!

Någonting säger mig att det kommer att vara mindre folk i galleriet idag. Synd, för jag var riktigt laddad att träffa fler människor. Nu får jag sitta här med mina blöta, kalla knäskålar och blänga, promenaden hit var vidrig.

Fyra poliser och jag

Tanken var att vi skulle på konstmässan Market idag. Men 13 minusgrader och snöstorm gjorde att vi tänkte om. Det är inte jättelångt dit men barnvagnspromenaden skulle troligtvis ta knäcken på oss (SMHI varnar Stockholmarna från att gå ut idag) och hur kul är det att kolla på konst då? Istället går jag ensam till Supermarket så får vädret lugna ned sig lite tills imorgon. För det här är fan inte ok.

Gårdagens fest var kul. Det är inte så ofta som man sitter och dricker bärs med lagens långa armar men eftersom värdinnan är konstapel hade hon bjudit in några kollegor. Och det var inte den typen av fest där man går runt och minglar lite, utan en klassisk sitta-runt-ett-bord-och-dricka-sprit-fest. Musik, tv-spel och rundpingis. Måste erkänna att jag inte kände mig helt avslappnad till en början men alkohol har ju en tendens att ordna till sånt.

Det var skönt att få några fördomar krossade, det finns nog gott om schyssta poliser där ute. Iallafall minst fyra.

Allså, det här börjar ju bli larvigt

Planen var ju att vi skulle till Market idag men apan i huset höll oss lite vakna inatt så vi kom igång sent. Istället blev det en halvdan söderpromenad i miffoväder. Är det inte typiskt att just det år vi skaffar en kotte att putta runt på så bryter årtusendets helvetesvinter ut? Jag är så sne på den här snön och allt skit den för med sig. Tappar nästan livslusten.

Det får bli Market imorgon och Supermarket på söndag. Hittepåmässan på Anglais hoppar jag över. Den känns väldigt B. Nu ikväll är det fest. Och förutom att jag måste ut i helvetet igen känns just det väldigt bra.

Letade bra bilder att illustrera mina tankar om vintern men hittade inget fyndigt nog. Tar till mitt säkra kort istället - Akira the baby. Idag med sin sidekick Fassan.

Vuxenblöja kanske vore något?

Vi blev väckta av de snöskottande finnarna idag igen. Höga röster och isyxor. Dunder och brak. Eftersom huset är byggt på typ medeltiden så är inte taket så bra och varje gång ett snölass träffade vårt tak så regnade det in någonslags svart grus. Jag spacklade igen gliporna vid Akiras säng igår, men övriga huset är nu täckt av ett svart damm. Vad skönt det ska bli att flytta härifrån.

Maria som börjat spåna på en dokumentär om gården kunde naturligtvis inte låta bli att filma. Tyvärr missade hon när finngubben (på bilden) gick till skåpet på gården där vi har pappersinsamlingen, han drog ut tunnan med papper, gick in och stängde dörren efter sig.

Visst, nöden har ingen lag och allt det där men han kunde väl bara ha pissat i en snödriva istället? För jag hoppas att det var #1 han gjorde.

Läser man inte bloggar i Norrland?

När jag inte har något bättre för mig går jag in och kollar besöksstatistik för bloggen. När jag har ännu mindre för mig så bloggar jag om det. Detta är de senaste träffarna och som man kan se så breder ni läsare ut er som en jämntjock matta över Sveriges nederdel.

Längre norrut verkar det svårare för mig. Är det mitt envetna snöhatande eller skriver jag för lite om skotrar?

Konstbar, långpromme och artikel i Resumé

Egentligen skulle vi bara göra sällskap till Kungsholmen, jag skulle till Konstbar och fixa inför det nya trycket och Maria skulle hem igen. Istället blev det en heldag tillsammans med promenad runt hela stan. Lite vårigt och skönt emellanåt, snöigt och jävligt då och då.

Vi rymde till Hötorgshallen för lunch/middag och Akira glodde storögt på allt, han verkade gilla stället. Naturligtvis var vi på ûberskottsbolaget innan, men mitt favoritte (sötlakrits) för fem spänn var slut. Vad ska jag nu dricka?

Kolla artikeln nedan som var med i Resumé idag. Jag är så stolt över min begåvade tjej. Maria (Fredriksson) sitter längst fram i mitten i rosa tröja. Klicka för att se större. Hemsidan för Out of Office finns här.

Nytt verk - The Bidder

Eftersom jag fortfarande inte har någon fotostudio är jag beroende av vädrets mäktiga makter och idag blev det äntligen en lucka i snöfallet så jag kunde plåta. Inte för att lite snö på linsen hade förändrat så mycket, men ändå.

Arbetstiteln är The Bidder, blandteknik på duk, 90x90 cm.

Vinter bloody vinter

Men va faaaaan! Jag smäller av snart på det här vidriga vädret. Jag som tänkte plåta av mitt senaste shit som blev klart igår, det kan man ju glömma i den här snöstormen. Jävlavinterhelvetedrahärifrån!

Bilden ovan tog en granne från sitt fönster när det förra ovädret la sin äckliga snömatta över stan. Vad pluttig vår gård ser ut. Måste be honom ta en bild i sommar också när allt är som det ska.

Tur att de varnar

Vi har sagt åt lillen att han INTE får ligga under den gula skylten vid porten! Får man en sån där i ögat kan man ju bli blind.

När jag blir stor ska jag emigrera

Idag gick jag upp extratidigt för det låg en fjant i sängen som hade tröttnat på att ligga i sängen. Han bestämmer. Efter frukost knallade jag mot Kungsholmen och Konstbar för att få hjälp med en utskrift, den blev väldigt bra så nu kan jag börja jobba på illustrationen till Stockholmshem på allvar. Den ligger här bredvid mig och bara väntar.

Nu är det mörkt ute fast klockan bara är fyra. Det är så jävla deprimerande, fi fan vad jag hatar den här årstiden. Är det inte nog snart? Jag pallar inte mer.



Utsikt från Västerbron tidigare idag, typ exakt där Anna Odell härjade för en tid sedan. Isen var väldigt fin men det är så sjukt mycket vackrare att stå på denna plats en dag i maj. Eller juni. Eller juli. Eller när som helst då man inte fryser ansiktet av sig.



Plötsligt blev jag omsprungen av den här jäveln. Lägg av och spring i pisskylan hurtiga människa!



Efter konstbar gick jag som vanligt till Överskottsbolaget vid Fridhemsplan. Jag hade hoppats att det skulle sitta en tovig liten hund här för det hade betytt att Sara-Vide var inne och handlade veckans gem. Men jag kanske springer på henne nästa gång. Som vanligt fick jag med mig grejer för några hundra fast jag bara skulle in och titta.



På tunnelbanan hem kände jag plötsligt hur liten och begränsad denna stad är och att jag är ganska trött på den. Det är dags att göra något annat nu. Det är dags att bo i NYC.

Byta konst mot teknik

Det förbluffar mig att folk går runt utan mössa och vantar i det här vädret. Fick de inte lära sig när de var små att örtio procent av kroppsvärmen försvinner ut genom pallet? På väg till ateljén såg jag t.ex. fråga Olle-Olle med svålen bar, han såg frusen ut. Själv är jag så inpackade att om ett tåg till inre Mongoliet körde fram och undrade om jag skulle med så skulle jag inte banga. Att bestiga K2 vore inga problem, ge mig bara lite frystorkat och ett rep.

Jag freakade ur på datorn igår och lät den stå och tugga i natt (vad den nu tuggar på?) och det har tydligen gjort susen för denna gång. Den går som ett spjut och fast jag vet att jag borde döda den så pallar jag inte det nu. Bara tanken på att installera in alla program igen, leta uppdateringar och ordna nya FTP-konton och liknande får mig att må illa. Så jag låter bli. Men gårdagens jobb är inte förgäves för OM (när) skiten kraschar så har jag en uppdaterad backup.

Nu ska jag verkligen, VERKLIGEN ta tag i illustrationsjobbet som ska vara klart typ nästa vecka. Jag funderar allvarligt på att ta pengarna från detta jobb och köpa en MacBook Pro, det vore väl ett bra byte? Dessutom avdragsgillt.

Mer av det kalla vita

Ok. Snö kan vara ganska vackert men det betyder inte att jag gillar vintern för det. Om man är åtta år eller har en snowboard på fötterna är det grymt men att skotta hela gården och insnöad bil är inte lika fantastiskt. Om ett par dagar lämnar vi Narnia, det börjar bli dags nu.

Note to self: skrapa inte bilrutan med snöskyffel, det blir så lätt repor.

Det här med vinter alltså.

När jag skrapade bilen var det så mycket is på rutan att skrapgrejen gick av på mitten. Perkele. När det blir vinter här blir det ordentligt. Jag växlade mellan att krypköra och Kenny Bräcka de två milen eller vad det nu kan vara till närmsta affär. Det finns en fördel med vinter - det är jävligt kul att sladda med bilen. Men oroa er icke, jag är en fantastisk förare.

Butiken som naturligtvis är den dyraste i hela Östergötland har även ett ganska begränsat utbud. Mjölkersättning? Nä. Resorb. Nä (vi hade förut men ingen köpte så vi slängde dem). Potatis. Nä (bara en bautasäck). The countryside - you've gotta love it. I frysdisken skar jag upp tummen på en liten glasbit som jag trodde var is. När jag skulle betala höll sig kassörskan på sin sida och ville nog inte riktigt ta i mina kräksjuka pengar. Jag skulle nog också vara på min vakt om någon kommer in och köper en årsförbrukning nyponsoppa, varma koppen och annat lättspytt.

När jag skulle därifrån kom jag knappt därifrån. Biljävlen som vi nyss lagt ut ytterligare pengar på tog örtio försök på sig innan den hostade igång. När den väl startade brände jag snabbt iväg genom orbanfallet så att den inte skulle hinna ångra sig. En hel kräksjuk klan väntade ju på mitt byte.

Akira är fortfarande lite tagen men håller ett väldigt gott humör uppe. Det känns skönt. Skulle läget förvärras för honom är det en bit att åka (Västervik, drygt fem mil). Men jag tror inte det kommer att behövas. När han ligger här bredvid mig och småkvittrar så går det verkligen upp vilken total och gränslös kärlek jag känner för detta knyte. Han är ett fantastiskt litet barn, stark, tuff och okinkig - inget ont får någonsin hända honom. Det ska jag se till.

Nu väntar ytterligare en natt av vakande. Det var inte riktigt såhär jag tänkt spendera tiden i stugan men man får väl se det som en erfarenhet. Jag har några bra böcker och om man tittar på den andra familjen som drabbades av samma skit så kommer detta att vara över i morgon.

Det ser jag verkligen fram emot.

Det var ju de enda med höga skaft.

Allt väl här i Narnia. Det snart dags att ta snowmobilen till bastun för att värma fötterna. Ty gummistövlar och snö är en dålig kombo.