Fet nostalgitripp

Maria och jag träffades 2005 och en sak som vi fattade ganska snabbt var att vi båda gillar att resa. Så vi öppnade rätt hårt 2006 och sedan rullade det på i några år. Jag är lite osäker på hur vi hade tid och råd men Maria var ju välbetald reklammakare (med guldkort på flyget = vip-lounger överallt!) och jag bidrog väl med vad jag kunde. Kul vi hade.

Att vi inte reser fullt lika mycket nu beror förstås på att vi har ett litet barn, men omöjligt är det ju inte - vi tillbringade ju ändå 9 veckor i New York förra året med en sexmånadersbebis. Fast det är helt klart glesare mellan resorna nu.

Här är en radda bilder från de flesta av resorna och eftersom jag har en triljard foton har jag bara valt bilder där vi båda är med för annars hade jag suttit och velat halva natten mellan alla gyllene ögonblick. Jag förstår om detta är sanslöst ointressant för väldigt många men det är ok med mig.

Brooklyn Bridge i New York våren 2006. Vår första resa tillsammans.

Sedan drog vi direkt till Island. Magi.

Och så en liten fylleresa till Åland där det var helt dött men vi hade det kul ändå. Sommaren 06.

Vår första Japanresa, här i en broderad taxi precis som det ska vara. Fortfarande 2006.

På väg till Helsingfors för att lämna tavlor till mitt dåvarande galleri. Någongång 2007.

Uppe i bergen på Teneriffa vintern 2007.

Helsingfors igen. Denna gång någon utställning (jag har varit där tusen gånger pga. galleriet men två bilder får räcka). Detta var iaf 2008.

Tre veckor i Japan, varav två på tåg. Fantastisk resa våren 2008.

I djupaste Ryssland (Perm) på dokumentärfilmfestival där Marias film var med och tävlade. 2008.

I Schweiz på en annan dokumentärfilmsfestival där Marias film var med. Fortfarande 2008.

Bilar runt på Gotland sommaren 2008. Här Fårö.

På en strand i Thailand i januari 2009 får vi reda på att vi ska bli föräldrar. Tittar man noga ser man ett graviditetstest i Marias hand. Blev en speciell båtluff.

Central Park i NYC april 2010. Vi hyrde en grym lägenhet på Lower East och hade det fantastiskt.

Men platsen vi alltid återkommer till är stugan på landet. Här sommaren 2009, några månader innan Akira föddes.

I brist på annat

Nä, jag har inget speciellt att skriva om så jag tänkte ta en titt på vad jag skrivit den 12 april tidigare år (jag har bloggat sedan 2007). Ganska roligt - för mig iallfall - främst för att det både hänt så mycket och samtidigt ingenting. Jag var en skrytig jävel redan från början (även om jag inte hade fullt så mycket att skryta om) och jag satt och ojade mig över hur segt det var att jobba vid datorn när jag egentligen ville måla. Precis som nu.

Den största skillnaden är att vi hade möjlighet att resa mer förr och därför var det kul att detta datum lyckades pricka in den bästa resan någonsin - tågluffen i Japan (N.Y. räknar jag inte som en resa, mer en tvåmånaders familjevistelse). Här är inläggen, orka läs eller återkom imorgon.

2007-04-12

"Det går bra nu"

Maria har någongång kallat min blogg för "Daniels skrytblogg" och kanske ligger det något i det, men som folk i Texas brukar säga "if it´s true it aint bragging". Och här kommer lite sanningar.

Jag kommer att vara med på en utställning på Galleri Uusitalo i Helsingfors i sommar. Turligt nog (för mig) så hade en planerad utställning blivit inställd och nu blir det en grupputställning med galleriets konstnärer istället. Jag skickade över bilder på några nya målningar och hon gillade vad hon såg så nästa måndag tar jag, Maria och några målningar på en pirra (dom är rätt stora) färjan över till Helsinki. Utställningen kommer att pågå mellan 31 maj - 1 juli.

Igår var jag på förvisningen av modernaauktionen på Bukowskis. Precis som vanligt så var det varmt, trångt, ljummen öl och ganska trevligt. Jag och Maria kommer in där för att min vän Jocke jobbar på Bukowskis, de flesta andra för att dom är stenrika, inflytelserika eller både och. Om min "vita val" (vi kan kalla honom för "L") är stenrik eller ej ska jag inte spekulera i men där var han i alla fall.
Sakta men säkert nöter jag mig in i L:s sfär, springer på honom lite här och där och han har varit på mina två senaste utställningar. Nu vet han inte bara vad jag heter och hur jag ser ut, han talar dessutom väldigt gott om min konst. Igår presenterade han mig för någon konstintresserad människa och bredde på ganska bra med orden. Sämre reklam kan man ju få.

Maria sprang dessutom på en bekant som är ansvarig inköpare för företagets konstförening, han lät intresserad av att se min konst sa hon.

Senare på kvällen hamnade vi på en jazzspelning på norr, ett väldigt charmigt band med en gammal primadonna som frontfigur. Vår vän Martin spelade tvättbräda och han gjorde det bra.

Det var alla sanningar för denna gång.

2008-04-12

"Ett langt ryck"
Aktuellt humör: äventyrlig

Vi fick ett ryck och drog norrut. Eftersom vi inte gillar att gora saker halvdant sa vi akte sa langt vi kunde. Vi lamnade palmerna och varmen i Kagoshima (sa langt soderut man kan komma) och har just anlant till nagra fa plusgrader i Sapporo som ligger nastan sa langt norrut man kan komma.

Resan pa 250 mil gick naturligtvis med tag, vi reste de ljusa timmarna i forsta klass och andra halvan av resan i en halvsunkig sovkupe tillsammans med ett par japanska gubbar. Det gick bra dock. Pa hitvagen gjorde vi aven ett fyratimmarsstopp i Himeji, det var grymt. Nu ar klockan 12.00 och eftersom vi inte far checka in forran 16.00 sa ska vi dra och kolla in Sapporo beer museum sa lange.

Imorgon aker vi till Tokyo igen, en resa pa 11 timmar. Eftersom vi ar pa en island nu sa kommer vi att aka igenom en 5 mil lang tunnel som ligger 240 meter under havsytan nar vi ska tillbaka till huvudon (den akte vi forstas inatt ocksa men da sov vi ju). Hoppas det inte blir jordbavning nar vi ar dar nere. I Tokyo stannar vi sedan i tre natter innan vi drar tillbaka till Sverige.

Hej sa lange.

12 april 2009

"Superginsengtabletter?"
Aktuellt humör:Såsig

Tillbaka i stan. Undrar lite varför när det var så skönt på landet. Visst ja, Maria var tvungen att jobba idag och jag hade en del att göra också. Men jag känner mig ruskigt omotiverad trots superginsengtabletterna som jag köpte i morse. Drygt 300 spänn för en burk. Hoppas att effekten kickar in snabbt, jag har varken tid eller lust att vara så här såsig mycket längre.

Som vanligt vid den här årstiden så har gatan utanför ateljén förvandlats till utecafé. Fullt med fräna södersnajdare som sitter och dricker sin latte i kylan. Någon vilsen turistfamilj här och där. Det livar upp lite med folk utanför fönstret men ensamheten på min sida blir tydligare. Lite jobbarkompisar vore trevligt.

Alla digitala collage som ska till tryck är klara nu. Imorgon drar jag till Dragan och förhandlar lite om pris och hoppas att han har duk inne att printa på. Det är skönt att denna del av processen är klar, jag ruttnar på att sitta vid en dator hela dagarna. Först ska dukarna bli klara och spännas upp men sedan ska det jävlarimej målas.

12 april 2010

"Attans, jag glömde köpa lakrits"

Dagens mission var att dra till IKEA Brooklyn och köpa några grejer till lillen - barnstol, skötbord och sånt men naturligtvis köpte vi mer än så. Asmycket. Vi lunchade där med frihetsgudinnan och Manhattans skyline i bakgrunden - smått surrealistiskt, måste vara världens vackrast belägna IKEA. Det kryllade av svenskar och amerikanarna käkade pommes till sina köttbullar. Det är ju helt fel, men jag lät dem hållas.

Akira är lite jetlaggad fortfarande och är ganska fuckad i sina sovtider. Imorse vaknade han kl 4 typ och låg och sprattlade och sjöng till klockan 07.30. Sedan sov han på några timmar och var en sol i några timmar. På IKEA var han inte på sitt bästa humör men däckade direkt på färjan hem (för att sedan vakna ganska snabbt så Maria fick bära honom över halva Manhattan). Men det ska nog ordna sig med det där.

Nu på kvällen skulle jag gå och handla lite käk men varje gång jag kommer till den där affären drabbas jag av någonslags blackout och bara irrar runt. Det slutade med att jag köpte grejer vi inte behövde och som jag inte orkade laga till så jag drog förbi ett hak och slajsade lite pizzor till oss istället. Sedan gick Maria ut och köpte fler, det var Wille Wonka på tv och vi drack lite vin till. Rulla hem vi kommer att göra.

Morgondagen har vi bestämt ska bli rätt soft. Fixa lite med terassen och så.

I feel explosive

Att plötsligt inse att jag står och målar på en bild jag tagit från Williamsburg Bridge (över Brooklyn) samtidigt som jag lyssnar på Beastie Boys Pauls Boutique kändes både gött och lite vemodigt.

För tillbaka vi ska

Jag återkommer ständigt till tiden i New York, det var bara drygt två månader av mitt liv men det satte djupa spår och jag längtar ofta tillbaka. Jag var en roligare, bättre, snyggare och smartare person där.

Jag har bott utomlands kortare och längre perioder i mitt liv och min personlighet förändras helt klart när jag lämnar Sverige (det kan nog de flesta känna igen sig i) men inte på det där sättet som sker när man åker på sin första charter och är fri, fri, fri utan mer grundläggande personlighetsförändrande. Jag blir en mer öppen och sympatisk människa som istället för att gå runt och störa mig på andra - kan jag, hör och häpna - börja småprata med vem som helst (och t.o.m. vara den som tar initiativet). Jag trivs bättre med mig själv och då även med andra.

Men bara för att jag råkat haka upp mig lite på världens bästa stad så betyder ju inte det att livet i Stockholm är röven. Jag har allt jag kan önska mig här (men så snart jag får chansen tar jag med mig det över Atlanten, flyttar in i en svindyr lägenhet och småpratar öronen av alla som råkar komma i min väg), det är bara det att när man fått smak på något gott vill man gärna ha mer. Helst allt.

(Bilden är tagen en helt vanlig dag på Broadway, jag tror att Akira fyllde 7 månader och i varje givet ögonblick befann vi oss exakt där vi ville vara)

Jag har en lucka 2012

Var just inne och kollade min statistik och såg att jag fått en träff från New York. Jag hoppas ju förstås fortfarande på att något ska hända därifrån (som resultat av allt jobb jag lade ned när vi var där) så jag zoomade in och blev extra glad när jag såg att det var någon från MoMA som hälsat på.

Jag har ju förstås inga bevis men är inte det troligaste att någon curator på museét blivit lite lunchsugen, kilat bort till deli'n för att ta sig en macka och loggat in? Alternativt bor chefen där och har tagit jobbet med sig hem.

Bäst att ladda telefonen.

Favoriter från New York

Jag hade verkligen inte tänkt lägga upp några egna N.Y-bilder efter det förra inlägget men kunde ändå inte hålla mig från att titta lite i mappen. Så kom jag fram till att lägga upp fem favoriter. Bara fem.

Omöjligt.

Lite inspiration i snöhelvetet

För en New York-sucker som jag är det en guldgruva. Kan sitta i timmar och titta. Matt Weber har fotograferat på New Yorks gator i 25 år (varav sex år från en taxi) och verkar vara överallt hela tiden. Jag blir så sugen att åka dit igen och bara plåta, plåta, plåta.

Här är ett litet, litet urval, kolla vidare i hans fotoblogg.

Måste jobba ihop en ny hög med pengar

Jag längtar så obeskrivligt mycket till New York. Det var bland de bästa månaderna hittills i mitt liv och jag dör en liten smula varenda dag jag är här istället för där.

På väg över Williamsburg Bridge för att kolla konst i Brooklyn.

Bakom dörren vid röda lilla taket (över gården och fem våningar upp) bodde vi. Saknar.

Gator fyllda med visuell poesi.

Middag hemma på terrassen.

På ett flådigt tak en sjukt varm dag.

Världens vackraste bro - Brooklyn Bridge.

Sitter antagligen och bloggar eller letar gallerier. Har haft värre arbetsplatser.

Govenors Island, med Manhattan i bakgrunden. Vår sista utflykt.