Får jag presentera - webshoppen!

Många tycker att det är lite krångligt att köpa konst men det behöver det inte vara. Tror du att något av mina verk skulle passa hos dig är det bara att klicka och så betalar man via PayPal. Bor du i Stockholm eller i närheten går det förstås bra att komma förbi min ateljé, jag är där dagligen mellan kl. 10-16. Lövholmsgränd 12, ateljé 332.

Små collage skickar jag med rekommenderad post, målningarna levererar jag själv inom Stockholmsområdet (det går även bra att hämta i min ateljé). Bor du längre bort så anlitar jag någon, frakt inom Sverige ingår i priset.

Adressen till shoppen är danielmilton.tictail.com

Det goda livet

Vi har barnvakt extremt sällan men igår fick vi oss en helkväll. Filmen var jättebra (en rejäl uppgradering mot versionen jag sett tidigare) och efterfesten på en bar i närheten dignade av obegränsade mängder sushi och dryck. Mycket bekanta fejjor och hade någon släppt en bomb över stället skulle rätt stora delar av Sveriges kulturliv ha utplånats.

Maria träffade rätt människor och fick en öppning som kan leda till bra grejer men kvällens höjdpunkt för mig var när jag pratade lite med Lars Lerin (huvudpersonen i filmen och en av Sveriges främsta konstnärer) och vi kom naturligtvis in på ämnet..... konst. Jag nämnde att jag var konstnär och egentligen skulle ställt ut tillsammans med honom i höstas på Eskilstuna konstmuseum och beklagade mig lite att det inte blev så. Och då kom det (på bredast möjliga värmlänska):

...men..... är det du som är Daniel..... Milton?

Stort.

Applåderna.

Alla bar svart utom vi (och Lars).

Direkt från tryckpressarna

Någon som minns Pressbyråprojektet jag gafflade om? Det var ju Marias stora höstjobb, själv var jag bara inblandad på ett litet hörn som klippare och bildredigerare. Nu är allt hur som helst klart och kunden + alla inblandade älskar den.

Det är nog tveksamt om svt vill visa en film med en så tydlig avsändare men den är definitivt värd det, Pressbyrån har - tro det eller ej - en ganska fantastisk historia och denna dokumentär förtjänar en stor publik.

Vi på galleriet

Galleri Mårtenson & Persson lanserar nu sin nya hemsida. Jag vet inte hur de övriga konstnärerna känner men Clay borde vara rätt nöjd med sällskapet.

Gött i Göteborg!

Gött att åka tåg.

Gött att hänga tavlor.

Gött att leva.

Gött. Gött. Gött.

Galleristpaul och jag är ett bra team.

Törs jag säga att det är min bästa utställning?

Ever.

Just nu. Ses vi imorgon? (13 okt kl. 17-20)

Hjälp mig att ändra den där patetiska nian

Jag har länge hållt mig ifrån att skapa en speciell sida på facebook för min konst. Från början för att de upphovsrättsliga reglerna för bilder känts minst sagt luddiga och senare för att man var tvungen att att kalla det "fan-page" vilket jag tycker känns rätt förmätet. Michael Jackson, Madonna och Mötley Crue har fans - inte jag. Ingen konstnär.

Sedan har jag efter en massa vänförfrågningar från människor jag inte träffat känt att jag vill skilja på privatpersonen Daniel och konstnären Daniel (på facebook iallafall) så det är också en anledning till att jag valt att göra såhär.

Hur som helst - nu ligger den där och förutom att informera om utställningar och sånt kommer jag att bara mata upp bilder från ateljén, nya verk och konstrelaterade grejer som jag inte vill spamma med här i bloggen och på min vanliga fejja så häng med dit och gilla!.

Här är länken

Gratis är gott (så länge det inte haft vingar)

Skuggeinbjudningarna fortsätter att trilla in och igår var jag på galapremiären av Sound of Noice. Filmen var inte alls tokig - jag har ju lite problem med svenska filmproduktioner överlag - och därför var det är skönt att det se att även något lite mer udda får plats. För udda det var.

Efter filmen var det en halvseg fest på en krog i närheten tillsammans med resten av gratisdrickarfolket. Höjdpunkten var att jag blev presenterad för Unni Drougge som ju är grym (och bottennoteringen att de bara serverade wokade döda fåglar). Sen tog drinkbiljetterna slut och vi åkte hem.

Jodå, det är en liten, liten röd matta där framme.

Filmfolket fick applåder.

Efterfestkrogen låg på Terroristsprängargatan.

Johnny som just har kommit hem från sex veckors båtluff i Thailand var törstig. Och här är första bilden på min nya taxidriverfrippa.

Trummarna från filmen trummade.

Tror inte jag snarkade iallfall

Jag har just kommit hem från min första tisdagsklubb på Moderna Museet som behandlade tre fotografer under tre perioder i historien. Det var mycket foton att vila ögonen på och eftersom Akira varit lite väl stökig på nätterna den senaste tiden så råkade jag dåsa till och missa hälften - inte för att det var ointressant eller dåligt utan för jag "sovit" bredvid en sparkdocka i några veckor.

Efter föreläsningen gick jag ett varv på modernautställningen eftersom museet har öppet extralänge på tisdagar. Jag älskar mitt nya kort, med det i fickan är det nästan som innan blådårarna tog över riksdagen. Varför skulle de ta bort det fria inträdet till museer för?

Jag var den enda i salen som inte var gråhårig.

Ett av mina favoritverk på modernautställningen - Mitt land (Någonstans i Sverige) av Ann-sofi Sidén.

Och plötsligt hörde jag en bekant röst - konstvetaren Gunilla Nordström (som hade en grupp i min ateljé för några veckor sedan) höll i en guidad tur runt museet. Det kändes bra måste jag erkänna.

Sedan gick jag hem - men inte utan att tvångsmässigt vykortsfotografera lite.

Och detta är bara början

Jag kanske tog i lite i förra inlägget med det där med Brooklyn men det var en bra kväll med en väldigt speciell känsla. Fan vad gött det är att vara en del av ett sammanhang där sånt här är möjligt.

Nu ska jag kurera min bakfylla med en långpromenad.

Det är viktigt med mycket rök.

Ständig kö i trapphuset.

Frida & ja. Igen.

Mannen som gjort det hela möjligt. Heja Jens!

Asså, det var verkligen såhär kul.

Välkommen till Stockholms Brooklyn

Ok, jag är den första att säga att Platform Stockholm är här för att stanna. Det är här de bästa festerna kommer att hållas och det är här allt kommer att hända - vi har en egen tatueringsstudio liksom. Så varför sitter jag här (ett par trappor upp) och bloggar?

För en liten stund sedan.

Frida & ja.

Alla är uppklädda.

Och så.

Carlos planerar en gadd.

Man måste ju passa på

Ikväll är det invigning av konstkollektivet där jag sitter, det blir nog en ganska rejäl fest för vi är runt 70 ateljéer här. Plus gäster förstås. Tidigare idag var vi på vernissage på Galleri Mejan, en kompis till Maria visade sin film och så promenad på en solig Skeppsholme. Nu ska jag dricka bärs för imorgon får jag sovmorgon. Hurra!

NYC 2010 - The bildspel

Ett trettonminuters bildspel till smörig musik - skulle inte tro det. Och det är inte heller tänkt att den tilltala så många förutom de närmast sörjande, utan mer något vi kan titta på när längtan blir för stor. Eller känner för en ordentlig nostalgitripp - vilket väl är ungefär samma sak.

Men skulle du hacka i dig hela bildspelet och fortfarande inte vara sugen på att åka till New York är det nog dags att ringa in profesionell hjälp. Titta på egen risk - det kan bli dyrt.

Om du inte vill titta på denna pluttiga bild, klicka på länken och välj 480p för bästa kvalitet. http://www.youtube.com/watch?v=pUjvGxQY4vo

Ateljén är klar! På riktigt.

Dagen har gått åt till att packa upp det sista, fixa en hylla till och barnsäkra hela skiten. Nu kan lillen komma hit och härja bäst han vill. Fan vad jag ser fram emot att börja jobba.

Detta är min bästa ateljé hittills. Alla kategorier (här är mina tidigare).

Oväntat besök? Inga problem.

Den digitala arbetshörnan.

Och den analoga.

Så här såg den ut i april innan vi drog till New York.

Ni trodde väl inte att ni skulle slippa undan?

Om några dagar är det slut på Daniels semesterblogg och då ska den transformeras tillbaka till någon form av konstblogg igen. Ja, det är ju tanken iallafall. Men innan dess hinner jag plåga er med lite wakeboardbilder för idag tog vi premiärturen grannen och jag.

Det var en perfekt morgon och viken låg spegelblank. Med tre dagar kvar i stugan fick jag åka mitt första åk. Alldeles för sent.

Japp, det är samma gamla vanliga våtdräkt. Att jag fortfarande kommer i den är egentligen en smärre sensation.

Johan har blivit lite gammal och kör med hjälm.

Men det gick bra ändå.

Sen var det min tur och det var töntigt kallt i vattnet.

Men det gick bra ändå.

I vår familj gillar man att bada

Igår fick lillen bada i poolen för första gången. På med hans lilla våtdräkt med inbyggd blöja och så i med honom. Det gick hem på stört - inte ett pip och han verkade trivas direkt. Jävlar vad det ska badas i sommar.

Fast nu drar vi ned till havet istället, det är nog dags för min årliga bakåtvolt.

Inspireras eller sno rakt av

Här är den - sommarskivan 2010. Premiärlyssning på torsdag så snart vi kommit till stugan, satt oss på altanen och öppnat varsin bira. Det är precis DÅ sommaren börjar.

Som vanligt har jag tryckt in ganska mycket smala indiegrupper tillsammans med några klassiker. Herr Vreeswijk fick vara med bara för att jag tror Akira gillar den låten och sista spåret för att få lite New York-feeling (jag kollade på The Office typ varje kväll när vi var där). Nick Cave tjongar jag in varje år för att Maria diggar honom och The White Stripes har alltid en given plats.

Det kommer att bli en bra sommar det här.

Men han föddes ju nyss

Hurra för Akira som fyller 8 månader idag! Det har gått löjligt fort. Vi åkte till New York med en bebis och kommer hem med en liten pojk.

Hänga vid soffbordet är hans senaste grej.

Räckvidden har ökat rejält.

En inte allt för ovanlig syn.

Och så har han lärt sig krypa.

Vilket förstås betyder att man aldrig kan slappna av.