Tänkte bara påminna om

att jag finns på Instagram. Bildflödet är blandat men tonvikten ligger på konst och fotografi (mycket från min pågående utbildning på Fotoskolan STHLM). Så lite barn och selfies som möjligt och definitivt inga jävla matbilder.

Följ: daniel__milton (två underscore alltså)

Äh, följ mig på Twitter istället

https://twitter.com/danielmilton

Ibland längtar jag

efter ett helt vanligt arbete med fasta arbetstider och lön i slutet av månaden. Som när man håller på och fernissar en jävla målning mitt i lördagsnatten till exempel.

Fast då skulle jag å andra sidan kanske inte kunna fly till Teneriffa om ett par dagar och det vore ju jävligt segt.

Såg just att jag frontar

Singular Art Magazine's hemsida. Kolla själv.

Välkomna hit Kobra!

Det finns ett enda tv-program jag aldrig missar. Och då menar jag aldrig. Jag har nog sett alla program sedan det började sändas 2007. Fatta då det stora i att de ska komma till min ateljé i övermorgon.

Någon kanske minns att jag skrev i ett inlägg för ett tag sedan att "Maria träffade rätt människor och fick en öppning som kan leda till bra grejer" och så blev det. Kobra ska i ett kommande program ha "Tanten" som tema och eftersom Maria gjort flera dokumentärer som skildrar äldre kvinnor på ett okonventionellt sett så rekommenderade personen vi träffade Maria till Kobraredaktionen och sedan gick det snabbt.

Eftersom Maria sitter i min ateljé och jobbar då och då föll det sig naturligt att de kommer hit och filmar och det har jag förstås inget emot. Så idag har jag rensat, putsat, riggat och kanske även städat lite taktiskt. Jag skulle ju inte stämma någon om en målning råkade komma med i bild.

Men mest av allt hurra för Maria, det finns ingen som förtjänar det bättre och extra kul är det att SVT redan köpt in "Drömresan" så den kommer att få all uppmärksamhet den förtjänar!

Info om Marias filmer och pågående projekt finns här.

Market - precis som vanligt

Idag var vi på Market. Till skillnad från Supermarket är allt jävligt polerat och välpresenterat, men det är också rätt strömlinjeformat och trist/ängsligt/korrekt. Man trillar inte baklänges direkt men en del grejer stack ut.

Frågan är om jag kommer att minnas någon av dem om ett år?

Och nu kommer inte du heller att kunna låta bli

Ok, när jag skrev att jag skulle ägna mig åt annat var det kanske inte bildgooglande jag hade i tanken. Men nu blev det så. För varje gång jag tittat på nyheterna den senaste tiden så har jag inte kunnat låta bli att se dessa kopplingar.

NU ska jag måla.

Close, but no cigar

Ibland måste man tacka nej till utställningar av olika anledningar. Det kan vara världens enklaste beslut eller rätt svårt och jobbigt. För nästan ett år sedan var jag tvungen att tacka nej till en utställning på Eskilstuna Konstmuseum för att jag redan hade bokat in den på Galleri Thomassen. Det var inget lätt beslut men jag var tvungen, tyvärr fanns det inte en chans att jag skulle fixa att ställa ut på båda under samma period. Att jag klarade sommarens utställning i Båstad och den i Göteborg några månader senare var på gränsen.

Men snart får jag en ny chans. Inte nästa år men troligtvis under 2013. Det är ju ett tag tills dess men det är helt ok, då kan jag planera in annat under tiden och det är alltid bra att ha något långsiktigt och stort att jobba emot. Har redan lite ideér på vad jag vill göra.

Gårdagens möte var hur som helst väldigt bra och även om det sved lite att se någon annans namn stå på dörrar, väggar och program istället för mitt var det kul att se ett konstmuseum som verkar verkar väldigt levande och samtida trots att det inte ligger i någon av våra större städer. Och så passade jag på att hänga med en vän och dricka godöl på Ölkultur - Sveriges största mikrobryggeri. Win win.

Eskilstuna Konstmuseum.

Samlingarna.

Och där i rummen till vänster skulle jag varit nu samtidigt som...

...Lars Lerin ställer ut i stora salen.

Gillade nog mest hans bokhyllemålning.

I fint sällskap

Idag recenseras min utställning av omkonst och jag har inget emot att hamna mellan Monet, Twombly, Turner och mer samtida storheter som Andreas Eriksson. Inte ett dugg.

Läs recensionen här och missa inte utställningen om du är i/har vägarna förbi Göteborg. Den pågår t.o.m. 30 oktober 2011.

Hjälp mig att ändra den där patetiska nian

Jag har länge hållt mig ifrån att skapa en speciell sida på facebook för min konst. Från början för att de upphovsrättsliga reglerna för bilder känts minst sagt luddiga och senare för att man var tvungen att att kalla det "fan-page" vilket jag tycker känns rätt förmätet. Michael Jackson, Madonna och Mötley Crue har fans - inte jag. Ingen konstnär.

Sedan har jag efter en massa vänförfrågningar från människor jag inte träffat känt att jag vill skilja på privatpersonen Daniel och konstnären Daniel (på facebook iallafall) så det är också en anledning till att jag valt att göra såhär.

Hur som helst - nu ligger den där och förutom att informera om utställningar och sånt kommer jag att bara mata upp bilder från ateljén, nya verk och konstrelaterade grejer som jag inte vill spamma med här i bloggen och på min vanliga fejja så häng med dit och gilla!.

Här är länken

Konst, konst, konst, konst, knost,

Det har varit en fantastisk helg. Ateljéfest, två konstmässor och mycket konstbabbel med mina hitresta vänner (som också råkar vara väldigt begåvade konstnärer). Vi gick alla på Ölands konstskola tillsammans och vår klass måste slå något rekord när det gäller hur många som är verksamma som konstnärer idag. Ni kommer att se mer av oss alla, jag lovar.

Konstnärsdrivna mässan "Supermarket" har jag inte så mycket att skriva om så jag struntar i det. Den mer kommersiellt inriktade mässan "Market" var som vanligt bättre, extra roligt var att mitt Göteborgsgalleri var representerade där i år, ska bli så jävla kul att ställa ut hos dem. Mer recension än så blir det inte, är du nyfiken har båda mässorna öppet i några timmar till.

Ateljéfest på fredagen.

Något av det bästa på Market var Cajsa von Ziepels skulpturer.

Sen gick vi till flådig Östermalmsrestaurang. Jag käkade sinnessjukt goda musslor.

Egentligen var tanken att vi skulle på KRO-festen i Gamla stan (som var någonslags efterfest till mässorna) men vi fastnade i Markus och Kalles tjusiga hotellrum och drack folkbärs istället. Det var kanske det bästa vi kunde gjort.

Skäggiga fåtöljer.

Kan det inte bli sommar snart?

Har just varit på ett konstnärssamtal mellan den finske konceptkonstnären Anu Touominen (som jag delar galleri med) och Dan Wolgers. Det rådde viss språkförbistring men det höjde nästan samtalet till en annan dimension. En sak som fastnade är hennes ord om vad det är som gör ett verk bra - "it doesn't empty itself". Självklart förstås och inte svårare än så, eller rättare sagt - det är det som är det svåra.

Pratade lite med mina gallerister efteråt och fick den goda nyheten att de två övriga konstnärerna (det är tre separatutställningar parallellt) på sommarens utställning i Båstad är fantastiska fotografen Sofia Änghede och Carnegienominerade Astrid Sylwan. Inte mig emot.

"Här växer stans konstmecka"

Det var ganska länge sedan City var på besök och jag trodde nog att de lagt ned hela reportaget. Men idag fick vi ett helt uppslag i deras nya serie om stans förändring. Det blev inga bilder på mig eller min ateljé men det feta citatet är mitt. Läs hela artikeln här (2011-02-10).

Jag avskyr nybyggen vid vatten enkom uppförda för att ett gäng braksvennar ska få en balkong att ställa gasolgrillen på (och någon annan göra sig en fet hacka). Det är så jävla äckligt.

Tjena Buckan!

Jag förstår om det verkar som jag sitter och kollar upp varenda besökare men så är det inte (vet faktiskt inte hur man gör eller om det ens är möjligt) utan jag råkade bara klicka på sidan med senaste träffarna i bloggstatistiken och såg att jag haft hemligt finbesök.

Vad skrämmande det skulle vara att se ens verk auktioneras ut, är man övervärderad, undervärderad eller mitt på? Skulle det bli en rolig budgivning eller fladdrar man bara förbi mellan alla Fernström och Billgrenar. Jag tror inte att jag är där riktigt än - och om/när det sker föredrar jag Stockholmskontoret (sorry gbg) - men fortsätt gärna föja min blogg kära Göteborgare, i höst kommer jag ned och ställer ut på Galleri Thomassen om ni vill se grejerna live. Hoppas vi ses där!

Framtidens kulturarbetare

När jag öppnade DN:s kulturdel i morse hoppade jag till, det är ju mannen som besökte min ateljé (och övriga kollektivet) för någon månad sedan. Han som var så positiv, entusiatisk och ville veta allt om min konst - Patrik Liljegren, chef för kulturstrategiska avdelningen i Stockholm stad.

Man kan tycka vad man vill om hans ideér, själv rycker jag på axlarna och kör vidare som vanligt. För jag råkar vara exakt vad han efterfrågar.

Läs artikeln på DN.se.

I texten nämner han Platform Stockholm där jag sitter och nyöppnade Fotografiska (som ju är en gigantisk succé) som förebilder. Kul!

Rapport från lejonkulan

Jag var på Fotografiska tidigare ikväll (någonslags ihopkok av releasefest för konsttidningen Paletten och kritikerförbundets årliga julglögg). Dessutom var det fritt inträde till utställningarna i övriga huset. Men. Att ensammingla är jävligt segt alltså, så jag messade lite med Maria istället:

17 dec 2010 17:34

Både Carl-Johan och Paggan är här.

Undrar om jag är på mingelhumör?

17 dec 2010 18:10

Oh no, Juha är här.*

17 dec 2010 18:25

Solomingel suger i Stockholm också.**

17 dec 2010 18:36

Fan, det är ju bara gubbar här. Jag sveper

glöggen, snor en tidning och kollar

in resten av huset istället. puss

*Min förra gallerist.

**Refererar till ensamma vernissager i New York.

Kritiker och konstmakt.

Carl-Johan verkar lite skeptisk till mig.

Utställningen var ärligt talat sådär.

Paggan får jobba lite på hållningen.

Jag blåste lite pengar på stora böcker. Dra av, dra av, dra av!

Irrationalitet

Vecka efter vecka publicerar konstnären jag känner små inlägg om olika framgångar och roliga tv-grejer hon gjort/ska göra och jag brukar tänka "vad roligt, tänk om jag också fick" och så får jag plötsligt ett erbjudande men bangar genast och tackar nej.

Det är inget jag riktigt kan förklara.

Antijanteblogg (eller det handlar om kontexten)

Jag vet att jag tjatar om kontexten rätt ofta. Sammanhang alltså. Vilka man syns i och vilka man vill synas i. Det finns inget viktigare om man har allvarliga ambitioner med sitt konstnärsskap för allt hänger nämligen ihop. Jag har sakta jobbat mig upp till en nivå där jag börjar trivas = är representerad av ett jättebra galleri i Stockholm, ska ställa ut i Göteborgs bästa och har en stor separatutställning i konsthall på gång. Mina verk är eftertraktade och säljs till priser jag inte kunde drömma om för bara några år sedan och även om allt detta är fantastiskt så jag vet att det bara är början.

Just därför var jag tvungen att tacka nej till galleriet i Frankrike som kontaktade mig häromdan. Allt lät toppen, kvinnan som drev det verkade otroligt ambitiös och jag är sugen på att expandera och visa min konst utanför norden. Men. Inte till vilket pris som helst för tyvärr skilde sig hennes och mina tankar om vad som är god samtidskonst lite väl mycket. Jag kände på en sekund när jag såg övriga konstnärers verk att det inte var något för mig och önskade henne lycka till.

Jag förstår om det kan låta snobbigt men jag har bara en "karriär" och måste göra de val jag tror främjar mig bäst. Hade detta varit för fem år sedan hade jag hoppat på direkt för då hade det varit ett bra trappsteg på vägen men i min nuvarande situation vet jag att jag kan få bättre. Då spelar det ingen roll att hon lockade med grym wakeboardåkning (snyft!) och en ev. Parisutställning för det var inte rätt galleri för mig. Tyvärr.

Ja, det är väl dags att expandera söderut

Tidigare idag ringde ett franskt galleri och undrade om jag var intresserad av att samarbeta med dem. Trots att min skolfranska är obefintlig så förstod jag varenda ord för kvinnan i luren pratade svenska. Allt lät bra men jag väntar på lite mer info, för är det något jag lärt mig under åren så är det att inte hoppa vad fan som helst som kommer i ens väg.

Så fortsättning följer.

Och ett hål vi fick

Visst har vi diskuterat att öppna upp ett hål från köket ut till det allmäna utrymmet och säkerligen finns det en hel del hantverksskickliga personer inom våra väggar som har koll på sånt. Tyvärr verkade de inte varit här igår bara.

Det skulle i och för sig också kunna vara en installation eller resultatet av en vild performance, svårt att veta i ett hus fullt med konstnärer.