Nog för att det heter windows men detta är ju löjligt

Hatar det här värdelösa operativsystemet. Hatar pc. Måtte jag sälja riktigt jävla mycket i år så jag får råd att köpa mig en ordentlig dator. En mac.

1900-talet ringde och ville ha min telefon tillbaka

Ok, nu är det officiellt - i och med att Maria köpte en iphone idag så är jag den sista personen i landet som inte har en. Så det finns väl bara en sak att göra?

UPDATE: Jag hade precis bestämt mig för att gå och köpa en när jag började googla på iphone5 och då visar det sig att den kommer i höst, kanske redan i sommar. Så nu måste jag vänta på den istället. Såhär blir det jämt.

Om man spelar på en vägg då?

Då och då samlas vi några stycken och spelar tv-spel. Jag tror i och för sig inte att det heter tv-spel längre och speciellt inte när spelet ifråga projiceras på en vägg. Och så dricker vi öl förstås. Det blev ganska måttliga mängder för jag var lite stand-by ifall Akira skulle flippa ur, han fick ju ett par sprutor i benen igår och var allt annat än nöjd med det. Det är knasigt det där med vaccin, att man måste bli lite sjuk för att hålla sig frisk. Nu har han väl polio light + vad det nu var i den andra nålen. Ynklig idag han är, bröt ihop när jag pratade med honom med min roligaste röst.

Fick en seriös förfrågan på ett verk sent igår och om köpet går igenom är jag jävligt sugen på att köpa den där macen jag babblat om. Nu funkar visserligen min dator helt ok men jag är säker på att det bara är en skenmanöver. När jag anar det som minst och behöver den som mest kommer den att kuka ur. Det gör den jämt. Då ska jag ha pengarna liggande bredvid mig och bara kuta till macoteket.

Tidigare idag fick jag höra (via en vän med kontakter) att ett av toppgallerierna i stan har koll på mig och min kommande utställning på Mårtenson & Persson i mars. Kanske inte så himla märkligt egentligen eftersom Stockholms konstvärld är en aning begränsad och ankdammig men kul att höra och lite smickrande. Kanske bäst att jag sätter mig och gör klart illustrationen så att jag kan måla lite inför utställningen också. Vi vill ju inte ha en flopp.



Jag blev lite mobbad för att jag höll kontrollen som en gammal som gubbe kör bil. Jag kan inte annat än att hålla med.



Inatt drömde jag många snabba drömmar. Hoppade, flög och hade mig.

Byta konst mot teknik

Det förbluffar mig att folk går runt utan mössa och vantar i det här vädret. Fick de inte lära sig när de var små att örtio procent av kroppsvärmen försvinner ut genom pallet? På väg till ateljén såg jag t.ex. fråga Olle-Olle med svålen bar, han såg frusen ut. Själv är jag så inpackade att om ett tåg till inre Mongoliet körde fram och undrade om jag skulle med så skulle jag inte banga. Att bestiga K2 vore inga problem, ge mig bara lite frystorkat och ett rep.

Jag freakade ur på datorn igår och lät den stå och tugga i natt (vad den nu tuggar på?) och det har tydligen gjort susen för denna gång. Den går som ett spjut och fast jag vet att jag borde döda den så pallar jag inte det nu. Bara tanken på att installera in alla program igen, leta uppdateringar och ordna nya FTP-konton och liknande får mig att må illa. Så jag låter bli. Men gårdagens jobb är inte förgäves för OM (när) skiten kraschar så har jag en uppdaterad backup.

Nu ska jag verkligen, VERKLIGEN ta tag i illustrationsjobbet som ska vara klart typ nästa vecka. Jag funderar allvarligt på att ta pengarna från detta jobb och köpa en MacBook Pro, det vore väl ett bra byte? Dessutom avdragsgillt.

Mac - en kärleksaffär

Jag sitter vid Marias nya datorpaket. Allt går snabbt, glänser och fungerar perfekt. Vad annars - det är ju en mac. Jag köpte min senaste pc för drygt ett år sedan och som vanlig så tog jag det dyraste i affären. Blue ray och hela paketet. Men dyr skit är också skit. En pc är alltid en pc. Att jag inte går och köper mig en mac i morgon beror enbart på att jag just fört över en ansenlig summa till N.Y.-kontot. Men bra sugen är jag.

En bra grej är att Maria även splashade ut tiotusen på ett nytt Final Cut (filmredigering). Inga fler fulprogram i vårt hus. Hon ska jobba vidare med sina dejtdamers häst- och vagnresa på Irland som blir som en fristående fortsättning på 'Medan tid är'. Även jag tänker ta upp arbetet med hanamifilmen från Japan. Den som försvann i en gigantisk datorkrash (pc) förrförra midsommaren och höll på att ta knäcken på mig. Som tur är finns det intankade råmaterialet kvar, jag hade aldrig pallat att gå igenom alla dessa timmar igen.

Sidoprojekt är bra, man kan inte bara knega i ateljén. Då storknar man.