Tillbaka i ateljén

Sådär, nu kör jag och min nya frippa analogt igen.

Smålänsk lägesrapport

Idag har jag åkt tåg, buss och
hängt på Eksjö Museum. Imorgon är det pressvisning och på lördag
vernissage. Just precis nu njuter jag av tystnaden och dricker g&t.

Close, but no cigar

Ibland måste man tacka nej till utställningar av olika anledningar. Det kan vara världens enklaste beslut eller rätt svårt och jobbigt. För nästan ett år sedan var jag tvungen att tacka nej till en utställning på Eskilstuna Konstmuseum för att jag redan hade bokat in den på Galleri Thomassen. Det var inget lätt beslut men jag var tvungen, tyvärr fanns det inte en chans att jag skulle fixa att ställa ut på båda under samma period. Att jag klarade sommarens utställning i Båstad och den i Göteborg några månader senare var på gränsen.

Men snart får jag en ny chans. Inte nästa år men troligtvis under 2013. Det är ju ett tag tills dess men det är helt ok, då kan jag planera in annat under tiden och det är alltid bra att ha något långsiktigt och stort att jobba emot. Har redan lite ideér på vad jag vill göra.

Gårdagens möte var hur som helst väldigt bra och även om det sved lite att se någon annans namn stå på dörrar, väggar och program istället för mitt var det kul att se ett konstmuseum som verkar verkar väldigt levande och samtida trots att det inte ligger i någon av våra större städer. Och så passade jag på att hänga med en vän och dricka godöl på Ölkultur - Sveriges största mikrobryggeri. Win win.

Eskilstuna Konstmuseum.

Samlingarna.

Och där i rummen till vänster skulle jag varit nu samtidigt som...

...Lars Lerin ställer ut i stora salen.

Gillade nog mest hans bokhyllemålning.

Blir nog några sena kvällar

Pratade just med min gallerist. Om drygt en vecka kommer han och hämtar allt inför sommarens utställning och tills dess måste jag hinna slutföra minst ytterligare en målning, plåta och redigera allt nytt åså paketera hela rasket. Det låter kanske inte så farligt men jag har också ett barn att ta hand om, en vän att hjälpa med flytt och en källare att gå igenom inför vårt bostadsbyte. Till att börja med.

Men först kaffe.

Allt går precis som planerat

Jävlar vad skönt att vara ledig.

Business & pleasure

Har tillbringat halva dagen med min son och andra halvan i ateljén för att fota alla nya målningar ordentligt. Nu sitter jag med en flaska rött och ska lägga resten av fredagen den 8 april på att redigera hela klabbet. Skål.

Nu ska vi bara hitta någonstans att bo

Idag blev vi utsläppta ur Mosebackebunkern, budgivningen ser lovande ut och dessutom blev det vår idag. Så bra att vi har bubbel på kylning.

Gratis är gott (så länge det inte haft vingar)

Skuggeinbjudningarna fortsätter att trilla in och igår var jag på galapremiären av Sound of Noice. Filmen var inte alls tokig - jag har ju lite problem med svenska filmproduktioner överlag - och därför var det är skönt att det se att även något lite mer udda får plats. För udda det var.

Efter filmen var det en halvseg fest på en krog i närheten tillsammans med resten av gratisdrickarfolket. Höjdpunkten var att jag blev presenterad för Unni Drougge som ju är grym (och bottennoteringen att de bara serverade wokade döda fåglar). Sen tog drinkbiljetterna slut och vi åkte hem.

Jodå, det är en liten, liten röd matta där framme.

Filmfolket fick applåder.

Efterfestkrogen låg på Terroristsprängargatan.

Johnny som just har kommit hem från sex veckors båtluff i Thailand var törstig. Och här är första bilden på min nya taxidriverfrippa.

Trummarna från filmen trummade.

It's (still) good to be me

En klar fördel med att vara ihop med världens bästa tjej (förutom att hon är världens bästa tjej) är henns braiga födelsedagspresenter. Maria har fixat White Stripes-konserter, gigantiska sushibrickor, spagrej på Hasseludden, häng med lemurer på Skansen och nu ikväll Ratatat och middag på Svejk. Bland annat (jag undrar om inte en hel jävla Japanresa för några år sedan var en födelsedagspresent också).

Jag fattar om ni är avundsjuka. Det skulle jag också vara.

Vi åt och drack så sjukt gott på Svejken och så kom Astrid Lindgren plötsligt in. Om hon suttit still hade det gått att se också.

Efter några timmar gick vi till Debaser Slussen där vi var äldst i hipsterträsket.

Men det gjorde inte ett smack för konserten var grym och vi började genast smida planer för hur vi skulle kunna dra från stan och flytta till Brooklyn. Vad i helvete har vi i denna håla att göra? Ja, så går det när man sticker till ett par stackars småbarnsföräldrar några timmars frihet, öl och musik (tack barnvakterna för att ni gjorde det möjligt).

Vi var alldeles upprymda av tanken på vägen hem, man väljer ju själv liksom. Livet är inget genrep, det är skarpt läge.

Jobba på en fredag?

Har haft lillen hela dagen och planen var att dra till ateljén och jobba nu men det verkar som det blir bira istället. Och det kan jag väl leva med. Men en ordentlig (fylle?)blogg kommer lite senare, jag lovar.

Den svettiga bilden är från i somras när jag och Akki testade ett av världens godaste öl på plats. Fan, nu längtar jag till New York. IGEN.

Och så visar dom väl lite konst?

Var just i ateljén med Akki och kunde inte låta bli att plåta lite med mitt 50 mm-objektiv. Han är ett väldokumenterat litet barn. Fick inget annat gjort utan skulle egentligen bara hämta hans resesäng för i helgen ska vi på en liten slottsweekend med ett gäng småbarnsföräldrar (och deras barn förstås). Stackars de andra gästerna.

Nu måste jag rusa till modernavisningen på Bukowskis, har en vän som jobbar där och han ordnar friplåtar då och då till visningar. Det är förstås det där torra, kalla jag vill åt.

Ma vie

Fem bilder med bildtexter säger mer än några hundra ord så här kommer lite bilder med bildtexter.

Jag har fått en ny tjej igen. Fin va?

För att fira bokförandet igår gick jag ut och drack några öl med denna man. Han klipper våra allra viktigaste program och sitter på stora hemligheter.

Jag gillar att fota speglingar har jag märkt.

Och att dricka öl.

Idag slog jag till på lite fler filmer, alla är enligt mig oumbärliga och trots att jag sett dem alla minst fem gånger fattar jag inte hur jag klarat mig så länge utan att ÄGA dem. Totoro är Akiras första film - kanske det bästa som någonsin animerats.

Skitsamma, det är ändå bara siffror

Mitt mål med varje nytt år här på Tellus är att det ska leda vidare och vara bättre än alla föregående år. Det är ju svårt att jämföra säg 1986 med 2004 men min känsla är att det senaste året jag levt alltid varit det bästa. Året som gått har varit alldeles fantastiskt och blir svårslaget men gårdagen var en smakstart på mitt/vårt nya år. Året jag kommer att vara 36 (vilket är helt stört, jag var ju 25 nyss).

Här är lite av vad vi gjorde, dagen började med grav bakfylla och avslutades med indisk brakmiddag tittandes på extramaterialet till "Exit through the gift shop". Slå det den som kan.

För tredje året i rad firade vi mig med en drink på Gondolen. Förra gången var Akki bara drygt en vecka gammal och gjorde inte så mycket väsen av sig. Igår var han lite aktivare. Jag valde en drink som hette El Diablo - ont ska med ont fördrivas.

Mina bästa personer på bästa baren.

Och min födelsedagspresent till mig själv (och Maria) var att bli Moderna Museets vänner. Nu kan vi gå gratis där och på en massa andra ställen i ett helt år.

Akira var inte så jätteimpad av utställningen men plötsligt fick han syn på något!

Warhols kossor förstås, han muade hela vägen hem.

En gårdag i raden av gårdagar

Jag fyller ju år idag så finns inte tid att sitta här och gagga. Det bli en liten bildgenomgång av gårdagen bara. Nu ska vi till Moderna (firar inte alla konstnärer sin födelsedag där?) och sedan traditionsenligt dricka drinkar på Gondolen.

Först var vi på Sara-Vides vernissage på Magnus Karlsson. Bra grejer och mycket folk, "som att bli fri från ett halvårs jätteförstoppning" enligt S-V.

Och Crille passade på att visa sin fina Akirasko.

Sedan gick vi till Wetterling och minglade med Clay Ketter (vi har samma gallerist i Båstad). Jag var lite missnöjd med att se att hans senaste bilder hade lite väl mycket gemensamt med det jag hållt på med i några månader.

Vi började känna av dryckerna och gick till Wirströms i gamla stan och fyllde på ännu mer. Vi gaggade med en amerikan i evigheter och jag blev jättefull och var tvungen att gå hem.

Men tydligen tillräckligt vid mina sinnes bruk att jag kunde plåta på hemvägen. Men å andra sidan ska det extremt mycket till för att jag inte skulle kunna hantera en kamera.

Ljummet, halvtorrt och gratis.

Som sagt, det blir mycket imorgon. Och då har jag inte tagit med alla vernissager jag dissar. Klockan 17 blir det stor fajt om Stockholms gratisdrickarelit.

Full på jobbet

För första gången sedan i våras står jag och målar på duk. Jag har dragit mig lite för det eftersom jag velat jobba med annat, men det känns förvånandsvärt bra. Kanske hjälper musiken till (Ozzy) eller är det för att jag just knäppte en öl?

Dricker blaskigt kaffe,

lyssnar på hiphop och längtar till New York*.

* En gång körde det förbi en bil med nedvevade rutor som INTE spelade hiphop (eller någon latinovariant) - utan hårdrock. Alltså en enda gång på drygt två månader.

Att dopa sig eller ej

Nina Simone på stereon och första eftermiddagen i ateljén efter en veckas frånvaro. Det känns lite svajigt men jag börjar komma igång. Här kan man ana bild #17 som än så länge inte ser så mycket ut för världen men som efter några varv i min kvarn kommer att transformeras till storartad konst. Eller åtminstonde något alldeles fantastiskt extraordinärt.

Nu är frågan bara - är det för sent att dricka kaffe och sparka loss ordentligt - eller kommer jag aldrig att somna ikväll då?

Jag gillar kontraster

Förra helgen satt jag i en källare i Uppsala och drack tysklandssprit med ett gäng kemistudenter och igår var vi på sommarfest med halva Stockholms reklamkår mitt i djupaste Lidingö. Båda var roliga på sitt sätt, men gårdagens fest toppades med en bröllopsvigsel mitt i och det är ju svårslaget.

Idag har jag naturligtvis varit svårt bakfull men oj vad det var värt.

Det var den perfekt sommarkvällen för gigantisk trädgårdsfest.

9 av 10 jobbade med reklam. Minst.

Är inte så sugen på att bo på Lidingö men skulle gärna ha deras hus.

Ja, ni fattar.

Vi hade barnvakt och fick en helkväll tillsammans för första gången sedan Akira föddes. Det utnyttjades.

En ölgubbes bekännelser

Det drog ut lite på tiden när jag skulle möta upp min vän på Långholmen, han ska hyra en båt och gubben (det är alltid en gubbe) var sådär pratsjuk som segelbåtsgubbar kan vara. Men det gjorde mig inte ett dugg, jag hade ju en kasse öl och en favoritsysselsättning är att titta på folk som joggar. Inte för att jag tycker det är intressant rent sportsligt - jag är tämligen ointresserad av sport - eller imponeras av deras uthållighet utan för att jag själv slipper kuta runt med ett högrött ansikte och tajts upp i röven. Jag sitter istället och njuter av livet vid kanalen och mår väldigt bra medan de flämtar förbi och knappt vill titta på mig. Jag är en nagel i ögat på flåshurtarna.

Sitta där och ha det gött en vanlig torsdag när klockan är kvart över åtta och man måste jogga en tur innan det blir kväll för då börjar Sopranos och så ska man lägga sig så man kommer upp imorgon och kanske kan jobba in en timme så man kommer loss och kan jogga ett varv för till helgen ska man ju äta kräftor och dricka snaps och alla vet ju hur mycket kalorier det är i alla pajer och allt runt omkring och så dricker man ju öl och Jenny har ju alltid med sig cheescake och herrejävlarjagläggermignerochdörpåengång.

Jag vet inte varför jag njuter av det, men det gör jag. Som fan.