Trots att jag hållt på med det här i tio år kommer alltid handlingsförlamningen och tomheten efter en vernissage som en överraskning. Nu sitter jag här och slokar istället för att glädjas åt vad jag har. Antar att alla reaktioner behöver en motreaktion.
Men om några veckor ska jag träffa chefen på ett stort konstmuseum för att diskutera framtiden och om tre månader ställer jag ut separat på Eksjö Museum. Så jag ska nog komma över svackan den här gången också.
