Döööskallen flyter på och jag börjar närma mig. Tvivlar på att den kommer att hamna på någon privatpersons vägg men man vet ju aldrig. Fast det bästa vore ju om något lokalt konstmuseum ville utöka sina samlingar.
Om någon undrar över shortsen så hittade jag dem på en festival i början på 90-talet och har målat i dem sedan sekelskiftet. Sån är jag.
