Jag vet. Det börjar bli lite tjatigt om den här målningen nu men den tar upp en stor del av min vakna tid och min hatkärlek till den gör att jag inte kan låta bli att dokumentera och redovisa (dessutom är den inte klar än på ett tag så det lär komma fler inlägg).
Jag fantiserade innan jag började på den att det skulle vara intressant och snudd på avkopplande. Ett roligt projekt. Då tänkte jag inte riktigt på omfattningen av det hela utan trodde nog mer att jag skulle hamna i ett trevligt meditativt tillstånd och vips skulle den vara klar. Så har det inte riktigt varit.
Jag skulle inte påstå att man knäpp av att måla tusentals små rutor (2,5 x 2,5 cm) i nästan lika många kulörer, men jag lovar och svär att det inte är något jag kommer att göra om. Någonsin.