I nästan tre dagar har jag suttit och gått igenom bilder. Varenda foto jag tagit sedan jag köpte min första digitalkamera 2004. Och jag plåtar allt, hela tiden, konstprojekt och privata bilder i en stor röra så det är jättejättemångamassor av bilder. Förutom att jag nu vaskat fram 130 foton att gå vidare med (av vilka några så småningom kommer att bli målningar) så har det varit en stor nostalgitripp.
Gamla lägenheter, fester, tiden när Maria och jag träffades och alla våra resor (New York, Island, Tokyo, Schweiz, Spanien, Finland, Ryssland, båtluff i Thailand, tågluff i Japan), Akiras födelse och utveckling, tiden i New York, våra somrar tillsammans och alla utställningar jag haft. Memory lane-överdos.
Nu börjar jobbet att få ned dessa 130 till max en tiondel och denna utrensning kommer att avgöra vad jag ska jobba med resten av året så det är ganska viktigt att det blir bra/rätt. Just nu känner jag mest ångest och en överväldigande frustration men om jag äter ett äpple och kokar en kanna kaffe kanske det lättar.
Hej så länge.
