onsdag 1 september 2010

Och det är bara början



Ännu en dag i ateljén och jag fick en del gjort - men jag håller mitt projekt hemligt ett tag till. Det känns skönast så tills jag vet var jag är på väg. Har börjat fundera på en teknik som innefattar stora utskrifter, plexiglas och troligtvis lim. I tanken känns det grymt men jag vet inget förrän jag testat. Nackdelen är väl att det är dyrt och antagligen rätt krångligt men det har ju inte hindrat mig förut. Har någon erfarenheter av att jobba med plexiglas tar jag tacksamt emot tips.

Bilden ovan är bara mitt sätt att smyga in mitt barn i min numera barnfria blogg. Det är ett foto från i somras som jag satte upp idag och den kommer antagligen att rädda mig från att deppa ihop när Stockholm regnar/snöar igen utanför mitt fönster. Lilla ap-pojke.

En rolig grej är att konstnärskollektivet växer. Nu har våning 1 öppnat (jag sitter på trean) och där har min gamla klasskompis Frida just fått en ateljé, bredvid henne sitter en annan vän (Jocke) och så ska det bli café, klubb och vadmanvillyta där nere. På min våning finns Lena (som också gick i min ölandsklass) och så Jens förstås. Det känns så töntigt bra.