Om exakt en vecka har jag ateljén proppfull med konstintresserade människor och sakta, sakta börjar jag få ihop allt (jag vet att jag tjatar om det men det är vad som upptar mina tankar just nu). Bilden ovan är en skiss, de färdiga verken är tänkta att bli iallfall dubbelt så stora (och töntigt snyggt monterade). Men som work in progress-visning duger de gott.
Ingen förkylning som hindrar mig längre. Morrisey på stereon. Hand och hjärna sammankopplade. Jag älskar mitt jobb.
